Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av metromode.se. Genom att använda metromode.se godkänner du detta.

Läs merJag förstår!

Gilla oss på Facebook

Mina favoriter

SE ALLT

Triathlon

Q & A – Energiintag under lopp.

”Hej hej! Skulle bli jätteglad om du vill berätta om ditt energiintag under Ironman 70.3?! Allt du stoppar i dig, vad du dricker. Hur ofta osv..?”

Hej! Visst kan jag det. Har skrivit lite om det i min raceplan inför när IM Marbella 70.3 som du hittar här. Men kan utveckla det lite mer. Jag börjar tänka på vad jag får i mig redan 3-4 dagar innan ett lopp. Viktigt att betona att jag inte laddar något speciellt för lopp under 2 timmar. Då äter jag på som vanligt, kanske att jag äter en banan extra i gröten på morgonen. Men då jag länge körde periodisk fasta och till och med har kört en del mil-lopp på fastande mage så är jag rätt härdad och kroppen fördelar energiresurserna rätt bra och tycker det är ganska bortkastat att ladda för kosta distanser. Nu utgår jag helt från mig själv, men jag tror vi människor har en tendens att överladda med energi när vi egentligen inte behöver det. Men som sagt, det är upp till var och en. Det är en mental grej för många med.

Men för att återgå till uppladdning inför en 70.3 distans. Jag börjar som sagt 4-5 dagar innan loppet med att öka vattenintaget, adderar rödbetsjuice pga nitratet och är det varmt ute dricker jag Resorb när jag vaknar, saltar maten lite extra och drar ner på kaffet. Då jag kan dricka kaffe precis innan läggdags utan att påverkas av koffeinet är detta ett knep för mig att ”lura” kroppen att få en kick av koffeinet som jag drar i mig under tävling i form av gels och sportdryck. Sen tror jag att denna lilla ritual har skonat min mage också. För även om ens mage inte är sig lik under och dagarna efter tävling så mår den betydligt bättre än om jag hade öst på med kaffe också.

Jag ökar kolhydraterna med 75% dagarna innan loppet och äter i princip som jag alltid brukar men tar exempelvis en extra portion av allt. Speciellt av potatis, pasta eller ris. För enkelhetens skull, låt oss säga att jag dubblar det jag äter..eller tredubblar om det är en riktigt god pasta 😉

Kvällen innan lopp så äter jag ”den sista måltiden” som jag så dramatiskt kallar det. Det är betydligt roligare än hur det låter dock och innebär att jag äter exakt det jag är sugen på. Oftast är det pizza (min favoritmat) eller grillad fisk med extra allt. Lägg sedan på en grandios godispåse och glass på det. Försöker dricka extra med vatten och lägger mig tidigt så jag har minst 8 timmars sömn i kroppen när jag vaknar då man nästan alltid stiger upp innan sex på morgonen på tävlingsdagen. Jag äter frukost ca 3 timmar innan start vilket alltid består av 2 dl havregrynsgröt, 1 banan, jordnötssmör och granola. Ibland toppar jag med havremjölk för det ska gå ner lättare. Till det försöker jag äta två mackor med ost. 20 minuter innan start drar jag i mig sportdryck och en halv bar/gel och därefter försöker jag dricka en sportdryck/vatten i timmen samt 1 gel var 50 minut på cykeln. Jag fokuserar allt mitt energiintag till cykelmomentet då det är där jag behöver det som mest. När det kommer till löpningen så brukar jag ha lite några bitar choklad som ”beröm för jag klarade cyklingen” i transition området vilket jag drar i mig när jag byter om till löpskor. Sen springer jag på fram tills jag har ca 5 km kvar och då drar jag i mig en sista gel.

Saken är den att man aldrig kan ha ett spikat schema, i alla fall inte jag. Känner jag att jag är mer hungrig innan ett lopp så äter jag samma sak gäller energin under ett lopp. Det finns så mycket som spelar in. Dagsform, vätskebalansen etc. Lita på din magkänsla och framförallt kroppen, var ej att dra i dig energi och utvärdera efter loppet. Hade du dippar? Fanns det någonstans du kunde ökat energin? Eller rent av dragit ner? Gör det inte för komplicerat, keep it simple och lycka till!

Det är inte kul alltid, men när det stämmer så stämmer det så det sprakar om det.

Jag minns när jag började cykla, varje tur var  pina. Tanken på att susa fram längs vägen gjorde mig till en början oerhört exalterad men desto närmare det kom att faktiskt ta sig ut desto mer sjönk humöret. Lyckligtvis hade jag bokat cykeldejter och kunde inte dra mig ur då det är det värsta jag vet och där lever jag verkligen som jag lär. Har man bestämt så kör man och framförallt – skriver upp det. Visst kan det ske missar som tex att kalendern ej har synkat eller att man mår dåligt etc. Men att ställa in för att man inte pallar är inte min grej och kanske var det just det som gjorde att jag igår susade fram med solen i ryggen på en slingrig landsväg runt Färentuna. Kanske var det just det och vetskapen om att det inte är roligt alltid som hindrade mig från att lägga av helt. För så är det faktiskt, det ÄR INTE kul alltid och det är stundtals jävligt jobbigt. Kanske var det just det som idag får mig att tänka på hur jag grät de sista 3 milen hem från Vaxholm på ett av mina första långpass och hur, ursäkta språket, jävla fantastiskt det känns att känna någonting annat än hur dålig man är på att cykla.

Med det sagt så betyder det inte att jag kastar mig ut i extas varje gång, nej det finns dagar då det tar emot och det fortfarande känns som att jag är den sämsta cyklisten i världen. Men de stunderna börjar överskuggas av den euforiska känslan av att vara ostoppbar och i full kontroll över inte bara cykeln utan livet. Att susa fram på en rak landsväg i 45 km/h med varm vind mot ansiktet och pulserande ben är tamejfan en av de häftigaste känslorna i världen.

Igår mötte jag upp Anna och Kristian vid halv sex vid rondellen mot Alvik. Bara att få komma ut i solen efter en lång dag i en verkstad (jobbar med Tesla denna veckan) gjorde mig alldeles nipprig. Det var bestämt att vi skulle ta oss ända bort till Färentuna på Ekerö vilket var en tur på ca 80 km. Det blev en riktigt bra tur och jag märkte att jag kunde hålla hög fart i mycket längre sekvenser vilket gjorde mig så glad. Speciellt när jag lyckades ta fartrekord på raksträcka i ca 4 km där jag låg i 44,5 km/h. Det var helt galet.  Det kändes dock på hemvägen då benen inte riktigt hängde med och varenda lilla lutning och backe gick typ i 15 km/h. Hej hej här kommer snigeln!

Men hur som, jag har hittat en ny favoritrunda och cykeln går som tåget. Bara det är en vinst i sig. Den är jäkla skön att cykla på och det verkligen märks skillnad på att cykla i tempoposition jämfört med racer. Det enda som stör mig lite är att jag får lite ont i nacken, men jag tror det beror på att jag använder andra muskler för att hålla upp huvudet då jag sitter i en kraftigt aero-position (liggande).

Ser redan framemot nästa långpass, funderar på att dra t/r Nynäshamn en dag. Kanske vågar jag mig med TT som lockar med att jag ska hänga med deras cykelgrupp. Synd bara att de cyklar 40 km/h utan ansträngning, vilket mest blir jobbigt för dem då de kommer behöva vänta in mig relativt ofta. Äh, de får se det som ett intervallpass i värsta fall. Hej!

JOANNA x CANYON

Äntligen får jag berätta vad som i februari bestämdes och jag sedan dess har gått och längtat efter. Canyon kittar upp mig med en blixtnabb tempohoj! Minns ni att jag skrev att jag egentligen skulle haft med mig en annan cykel ner till Marbella, det var denna skönheten. Min nya kompanjon. Min snabba fara vid namn Canyon Speedmax WMN CF8.0 DI2. Nu är det lite väl långt, så jag tycker kort och gott att vi kallar honom för Grand C. 

Jag kom i kontakt med Stefan på Canyon i början av året tack vare en av mina stora förebilder Sofie Lantto  och efter en närmre presentation var det klappat och klart – det var ju klart att jag skulle ha en snabb cykel! Jag som aldrig förut har cyklat tempo höll på att ramla av stolen när Stefan skickade över en bild på Grand C och jag tänkte genast: nu ligger det att ligga i så man inte skämmer ut sig totalt. Canyon är som jag skrev till Stefan lite av en drömcykel och cyklingens Maserati med sitt eleganta men ändå robusta utseende och maximal körglädje av formgiven aerodynamisk design. Likt en Maserati spinner den som en katt och växlingen är så ren som den kan bli då den även är utrustad med Shimano Ultegra Di2 (elväxlar).

Ja ni hör ju själva, rena rama cykelporren.

Provcyklade den en kort sväng när vi justerade min position samt tog dessa bilderna vilket förövrigt såg så roligt ut då jag satt där fullt sminkad med läppstift och smycken som rasslade då jag hade varit på ett annat möte innan. Det var helt sjukt, bara på den korta svängen runt industriområdet i Bålsta där Canyon har sitt lilla lager var en upplevelse av rang. Jag har aldrig någonsin suttit på en sådan grym cykel och att då cykla på en är helt bananas. Jag har sneglat Speedmax-serien flera gånger då jag beslutade mig att jag skulle byta upp mig till en tempo detta året och att nu få chansen att fortsätta året tillsammans med Canyon i min triathlonsatsning är bara så coolt. Det är framförallt coolt att Canyon som är ett sådant stort cykelmärke med flera erkända och duktiga atleter vill stötta mig i min cykling och tycker att alla nivåer är välkomna.

Jag längtar tills imorgon då jag får ta ut honom på Ekerö. Jag har en stark känsla att det kommer gå undan. En mer detaljerad rapport kommer att komma, nu ska vi lära känna varandra lite först bara. Hej!

Inspirationskväll med mig och Powerwoman.

Vilken fantastisk kväll vi hade igår, tack alla som kom och lyssnade på oss. Vår tanke med detta eventet var att sprida inspiration och pepp inom sporten men att även tala fritt om olika hinder man kan stöta på samt dela med oss av våra misstag vi har gjort längs vägen. För tro mig, de är många. När jag frågade Anna Wretling om Powerwoman skulle vilja göra detta med tillsammans med mig svarade hon snabbt ja och det tog oss mindre än 6 timmar innan datum var satt, inbjudan var ute och kvällen var planerad (jag älskar människor som jobbar snabbt och effektivt med mig). Dock sprängde vi maxgränsen ganska så fort för Powerwomans showroom där alla ni som anmälde er helt enkelt inte skulle fått plats. Detta problem räddades upp av Downtown Camper som bistod med lokal och fantastisk god mat.

Det var en så fin och avslappnad stämning i lokalen igår och det kom många skratt när jag bland annat berättade om när jag cyklade mitt första sprint-triathlon på en växel i 2 mil, upp och ner. Fattade inte bättre. Eller när jag råkade smörja in mig med tigerbalsam i de nedre regionerna och fick stå i kalldusch för jag fullständigt brann upp. Små misstag som blev stora misstag, exempelvis nu i Marbella när jag slarvade med utrustningen och tog helt fel simglasögon vilket resulterade i att jag simmade utan simglasögon hälften av banan och fick googla ”saltvatten + ögon + brännskador” efteråt. Det var även hög igenkänning när Anna berättade om sina ”fikapauser” i transition när hon gjorde sin första IRONMAN för hon tyckte folk stressade runt så jävligt. Ni hör ju själva, högt och lågt. Vi är inga proffs, definitivt inte jag. Jag lär mig nya saker på varje tävling och kämpar dagligen för att bli bättre i simning, att få starkare cykelben och att orka springa långt och avslappnat som mina idoler gör. Jag beundras av Anna och hennes fantastiska driv, inte bara med Powerwoman som är ett företag jag stolt bär kläder ifrån men även som atlet och person. Hennes prestation i Norseman och Ö till Ö skrämmer inte mig, tvärtom, de eggar igång ett sug, ett driv att aldrig sluta våga även om det kanske inte går som det ska alltid.

För mig handlar det inte om att vara bäst i något, inte heller snabbast eller starkast. För mig handlar det om att hitta en glädje i det jag gör, vara stolt och utvecklas. Att våga mig framåt och sprida det vidare till alla er som är där jag var för 2 år sedan, med löptights som cykelbyxor, felinställd cykel och bromsning i varje kurva för jag tyckte fart var läskigt. Jag var SÅ fel men samtidigt SÅ rätt. För jag gav mig fan på att det går att lära sig även om det ser ut som en tågkrasch.

P.s Jag glömde såklart min kamera hemma så det fick bli halvdassiga mobilbilder. Bjuder på bild där jag och Anna precis har fått höra att vi ser ut som en popgrupp när vi poserar.

Det här var bara en av många träffar, för intresset är stort och vi fick många förfrågningar att ha fler specifika temakvällar. Så vi kör snart igen, och alla är välkomna, även ni som inte cyklar, simmar eller springer. Bara man gillar rörelse och att hänga med andra likasinnade härliga kvinnor så är man helt rätt.

Tack för ni kom och tack även till EVY Technology & Bicycling Sverige.

Kram på er, ni är fantastiska. <3

Packa inför IRONMAN.

(Tävlingsdagen 06:30 – trött, exalterad, nervös och glad och väldigt redo.)

Jag har lovat att dela med mig av min packlista inför ett triathlon och har nu efter x antal försök att skriva klart inlägget är det äntligen färdigställt. Detta är en lista utifrån mina erfarenheter och min ”nivå”. Listan skiljer sig såklart åt från person till person, men basen ser nog rätt lika ut för alla atleter. Har även lagt till en med förslag var ni kan hitta några av prylarna – varsågoda!

I cykelväskan från Evoc som jag hyr veckovis av Specialized:
Cykel (jobbigt om man glömmer den)
Svart eltejp för att exempelvis klistra fast gels på ramen, laga något tillfället eller klistra fast lösa ting i väskan (eller bara tejpa igen munnen på störiga människor)
2 slangar (lämnar dock alltid in min cykel på meck på plats)
Mecklåda: Insexnycklar, slang, däckavtagare, olja & trasa
Liten pump som sitter på cykel
2 par stora vattenflaskor för sportdryck som sitter på cykel
Buntband (finns alltid tillsammans med eltejpen)
Slit och släng handduk för att torka av olja, stötta upp cykel samt lägga ut på golvet när man monterar ihop cykeln


I separat väska: 

Cykelskor
Hjälm
Cykelstrumpor
2 sportbh:ar (en för tävlingsdagen och en för övrig träning inför loppet)
Löptights/shorts
Löptröja
Löpbälte
Vadsleeves (kompression)
Benvärmare
Armvärmare
Cykellinne
Cykeltisha
Cykeltröja
Cykelväst (beroende på vilken land och temperatur
Cykeljacka (beroende på vilket land och temperatur)
Liten handuk som tas med på tävlingsdagen
Trisuit (Har både en hel och delad med mig)
Våtdräkt
Simglasögon (gör inte mitt misstag och ta med fel)
Antifog spray
Baddräkt
Vaseline (smörjer in mig innan jag drar på mig våtdräkten för att lättare få av den vid T1)
Öronproppar (har hittills aldrig använt dem, men man vet aldrig, bra att ha om inte eltejpen funkar)
Badmössa (har alltid med mig 1 som jag simmar i dagarna innan och sen får man en vid registrering som bärs på tävling.)
Chipband (fås vid registrering men bra att ha ett extra med sig)
FlipFlops/Tofflor (att ha på sig på tävlingsmorgonen fram till start, sedan stoppar man dem i sin vita påse)
Förslutningsbara plastpåsar (för att lägga i våtdräkten, mat eller annat som behövs förslutas.
Race Belt
Säkerhetsnålar (det behövs alltid extra)
Löparskor
Strumpor till löpning
Keps till löpningen
Sportglasögon för både löpning och cykling
Klocka som mäter puls, tid och distans + pulsband
Resorb
Rödbetsjuice
Gels
Salt
Choklad
Sportdryck
Isotabletter
Ipren
Compeed
Solkräm
Liniment
Mjukt träningsset för tävlingsdagen som lätt går att dra av

After race-Bag/tas med på morgonen på tävlingsdagen (Vit)
Simglasögon
Anti fog spray
Simmössa
Energi
Chip (jag sätter på mitt chip på foten kvällen innan så jag inte glömmer det)
Våtdräkt
Strumpor
Vaseline
Vattenflaska/sportdryck
Banan
Trisuit, överdragskläder, & flipflop tas på direkt när jag stiger upp.

Bike-Bag (Blå)
Cykelskor (kom ihåg att spänna upp dem)
Strumpor
Hjälm
Energi (stoppar halva ransonen i cykeltröjan och resterande sätts fast på cykeln samma morgon)
Cykeltröja, arm/ben-värmare (om det regnar eller är kallt efter simmet)
Handduk
Solglasögon
Race-belt (på vissa tävlingar måste race-belt med bibnr sitta på redan vid cyklingen)

Run-Bag (Röd)
Löparskor
Keps
Race-belt (beror på tävling, kolla alltid den informationen i athlet guide eller på briefingen)
Energi
Choklad (en liten tradition jag har)

Jag hoppas ni fick lite klarhet i hur en packning kan se ut. Kom ihåg att ni kan i princip fixa allt på tävlingsområdet om ni glömmer någon del. Det löser sig, det gör det alltid. ta det bara lugnt och stressa inte upp er.

Just fan, glömde minichampagnen. Viktigaste av allt! Hej!

Joanna Swicas webbshop
Dölj
metro mode weekly

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!

Lifestyle
Cassandra Lundgren
Home
Jannike Ebbing
Hälsa
Sassa Asli
Lifestyle
Marie Serneholt
Lifestyle
By Momo
Lifestyle
Sophia Anderberg
Hälsa
Joanna Swica
Hälsa
Jenny Sunding
Hälsa
Josefines Yoga
Lifestyle
Susanne Barnekow
Mode
Tyra-Stina Wilhelmsson
Lifestyle
Tess Montgomery
Mode
Emma Danielsson
Hälsa
Foodjunkie
Lifestyle
Makeup by Lina
Mode
Mathilda Weihager
Home
34 kvadrat
Mode
Paulina Forsberg
Mode
Fanny Ekstrand
Hälsa
Fannie Redman
Mode
Pamela Bellafesta