Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av metromode.se. Genom att använda metromode.se godkänner du detta.

Läs merJag förstår!

Gilla oss på Facebook

Mina favoriter

SE ALLT

Q & A

Q&A – ”Dina bästa tips för hur man kommer igång med triathlon”

”Hej och tack för en himla bra och inspirerande blogg!
Är själv sugen på att börja med triathlon (har kommit så långt att jag skaffat en racer och en våtdräkt med drömmålet att genomföra en IM 70.3 nästa år) och undrar om inte du kan dela med dig av dina bästa tips för hur man kommer igång? Hur ska man tänka med träning och återhämtning? När ska man börja fundera på att skaffa en coach?

Du är grym!”

Hej! 
Så roligt att du är sugen på att börja med triathlon, det är och kommer alltid att vara ett av mina bästa beslut i livet. Jag tycker definitivt du ska satsa på en 70.3 distans nästa år, helt klart genomförbart. Här kan du läsa mina racereports från bland annat IM Jönköping, IM Gdynia och IM Marbella. Har samlat lite inlägg till dig som jag rekommenderar att du läser, där står det mesta. Gällande träning och återhämtning – ja alltså jag vill verkligen slå ett slag för att anlita en coach. Jag kör med Simon Forsberg och har ett rätt omfattande coachupplägg med avstämning varannan vecka och daglig planerad träning. Men det finns ”friare” coachningsupplägg att tillgå om man vill mjukstarta. Det viktigaste som jag har fått med mig under dessa två är att nöta nöta nöta. Det funkar liksom inte att simma en gång varannan vecka och tro att man ska bli bra på crawl. Man måste ta sig dit och spendera x antal dagar i veckan i bassängen. Samma sak gäller cyklingen, samla mil i benen och träna kvalitativt. När man har kommer över den första tröskeln där allt känns riktigt jobbigt och som att det ej kommer gå så kommer det faktiskt, tro eller ej, att lossna.

Energiintag under tävling 
Packa inför IRONMAN (Triathlon)
Sugen på att börja cykla? Såhär gjorde jag!
Cykeltips och träning innan tävling
Vo2Max och laktat-tester
Skaffa coach?
Triathlon for dummies del 1
Triathlon for dummies del 2
Triathlon for dummies del 3

Triathlon är en sjukt allsidig sport som dessutom har varit ett stort mental stöd för mig. Jag har verkligen byggt pannben, upptäckt nya sidor hos mig själv och landat i min träning och vem jag är. Jag kommer alltid lyfta tungt och testa olika sporter, men jag vet ganska säkert att triathlon är här att stanna. jag menar, har jag klarat 5 stycken triathlon så finns det ju inget stopp längre, eller hur?

Lycka till och tveka inte att fråga om något är oklart. <3

Q&A – ”Att våga be någon vänligt men väldigt bestämt att bete sig”


”Hej! Måste börja med att säga att du blev sååå jäkla snygg i håret!! Sen till min fråga, hur hanterar du personer som tror sig äga hela jävla bassängen, hur gör du för att inte bara ge upp och skita i allt? Simmade imorse och hade någon som skapade monstervågor så att jag förmodligen har svalt halva bassängen, att han dessutom simmade så att jag var tvungen att trycka mig mot kanten gjorde inte saken bättre! Kram ”

Hej! Då måste jag börja med att tacka för den fina komplimangen om håret. Så tack, blir väldigt glad. 🙂

Nu vill jag inte var dömande, men det är rätt lustigt att de jag pratar om just detta problemet alltid säger att det är män som inte kan bete sig. Värt att tänka på, varför är det så? Dock har jag varit med om, senast förra veckan faktiskt att det har varit kvinnor (de lite mer erfarna) som anser sig f ö r t j ä n a rätten att komma fram som ett ångvält i bassängen. De har verkligen fått mig att vråla rakt ut under vattnet när de exempelvis har simmat förbi mig samtidigt som de har skrapat mig i sidan med sina paddlar. Eller när de har fnyst åt mig för att jag inte kan voltvända. Det är iofs både kvinnor och män om fnyser åt mig. En del blir riktigt arga och voltvänder på eller över mig. Det finns flera anledningar till att jag inte kan voltvända, den enda har att göra med mitt balanssinne som inte helt hänger med när jag vänder vilket har att göra med en tidigare sjukdom. Den andra anledningen är helt enkelt att jag inte gillar det och vänder fortare på mitt egna sätt. Så varför ska jag känna att jag inte har lika stor rätt att simma som de personer som voltvänder? Sånt jävla skitsnack.

Hur jag tar sådana konflikter i bassängen är olika, men jag visar alltid mitt missnöje. Ibland räcker det med en blick som säger att ”det där var inte okej” att personen i fråga ska komma på sig själv och backa. Men ibland räcker inte det som exempelvis för några månader sedan på Kronoberg när en man simmade in i mig hela tiden. Till slut, efter x antal knockar, stannade jag till när han stod och drack vid kanten och frågade lugnt och stilla vad han sysslade med. Han gav mig en överlägsen blick men sa ingenting. Så jag stod kvar och stirrade på honom. Och det var ju jobbigt, för andra i bassängen märkte att något var på gång. Sen sa han bara ”detta är en snabb-bana, ska du veta” varpå jag ställer frågan vad han menar då min simning inte skiljer sig åt från någon annan i banan. Han svarar inte utan fortsätter simma som den arroganta jävla idiot han är. Jag får några blickar från ett par andra som simmar på banan bredvid som talar om att de är på min sida vilket känns som en klen tröst.

Jag vet vem han är dock och det är inte första gången han beter sig så vilket jag påtalar för receptionen. För det är något du kan göra, känner du att du inte vågar säga ifrån själv eller att det helt enkelt inte räcker så be om hjälp. Men oftast så räcker det att man markerar att det inte är okej att bete sig hur som helst. Ibland går folk helt in i sig själva när de simmar att de inte märker att de är buffliga eller simmar på någon. Och ibland har det faktiskt varit så pass att de förvånat har stannat upp när man har markerat och bett uppriktigt om ursäkt.

Kom ihåg att du har lika stor rätt att simma där som alla andra. Och är det någon som har specialbehov som exempelvis tävlingstränar eller känner sig behöva en hel bana för sig själv – ja då får denne personen gå med ett simsällskap som abonnerar banor eller helt enkelt hyra en egen bana. Kan man inte ha respekt för andra människor, får man stanna hemma.

Stå på dig, du är grym. stor kram.

Q & A – Energiintag under lopp.

”Hej hej! Skulle bli jätteglad om du vill berätta om ditt energiintag under Ironman 70.3?! Allt du stoppar i dig, vad du dricker. Hur ofta osv..?”

Hej! Visst kan jag det. Har skrivit lite om det i min raceplan inför när IM Marbella 70.3 som du hittar här. Men kan utveckla det lite mer. Jag börjar tänka på vad jag får i mig redan 3-4 dagar innan ett lopp. Viktigt att betona att jag inte laddar något speciellt för lopp under 2 timmar. Då äter jag på som vanligt, kanske att jag äter en banan extra i gröten på morgonen. Men då jag länge körde periodisk fasta och till och med har kört en del mil-lopp på fastande mage så är jag rätt härdad och kroppen fördelar energiresurserna rätt bra och tycker det är ganska bortkastat att ladda för kosta distanser. Nu utgår jag helt från mig själv, men jag tror vi människor har en tendens att överladda med energi när vi egentligen inte behöver det. Men som sagt, det är upp till var och en. Det är en mental grej för många med.

Men för att återgå till uppladdning inför en 70.3 distans. Jag börjar som sagt 4-5 dagar innan loppet med att öka vattenintaget, adderar rödbetsjuice pga nitratet och är det varmt ute dricker jag Resorb när jag vaknar, saltar maten lite extra och drar ner på kaffet. Då jag kan dricka kaffe precis innan läggdags utan att påverkas av koffeinet är detta ett knep för mig att ”lura” kroppen att få en kick av koffeinet som jag drar i mig under tävling i form av gels och sportdryck. Sen tror jag att denna lilla ritual har skonat min mage också. För även om ens mage inte är sig lik under och dagarna efter tävling så mår den betydligt bättre än om jag hade öst på med kaffe också.

Jag ökar kolhydraterna med 75% dagarna innan loppet och äter i princip som jag alltid brukar men tar exempelvis en extra portion av allt. Speciellt av potatis, pasta eller ris. För enkelhetens skull, låt oss säga att jag dubblar det jag äter..eller tredubblar om det är en riktigt god pasta 😉

Kvällen innan lopp så äter jag ”den sista måltiden” som jag så dramatiskt kallar det. Det är betydligt roligare än hur det låter dock och innebär att jag äter exakt det jag är sugen på. Oftast är det pizza (min favoritmat) eller grillad fisk med extra allt. Lägg sedan på en grandios godispåse och glass på det. Försöker dricka extra med vatten och lägger mig tidigt så jag har minst 8 timmars sömn i kroppen när jag vaknar då man nästan alltid stiger upp innan sex på morgonen på tävlingsdagen. Jag äter frukost ca 3 timmar innan start vilket alltid består av 2 dl havregrynsgröt, 1 banan, jordnötssmör och granola. Ibland toppar jag med havremjölk för det ska gå ner lättare. Till det försöker jag äta två mackor med ost. 20 minuter innan start drar jag i mig sportdryck och en halv bar/gel och därefter försöker jag dricka en sportdryck/vatten i timmen samt 1 gel var 50 minut på cykeln. Jag fokuserar allt mitt energiintag till cykelmomentet då det är där jag behöver det som mest. När det kommer till löpningen så brukar jag ha lite några bitar choklad som ”beröm för jag klarade cyklingen” i transition området vilket jag drar i mig när jag byter om till löpskor. Sen springer jag på fram tills jag har ca 5 km kvar och då drar jag i mig en sista gel.

Saken är den att man aldrig kan ha ett spikat schema, i alla fall inte jag. Känner jag att jag är mer hungrig innan ett lopp så äter jag samma sak gäller energin under ett lopp. Det finns så mycket som spelar in. Dagsform, vätskebalansen etc. Lita på din magkänsla och framförallt kroppen, var ej att dra i dig energi och utvärdera efter loppet. Hade du dippar? Fanns det någonstans du kunde ökat energin? Eller rent av dragit ner? Gör det inte för komplicerat, keep it simple och lycka till!

Q&A – Hur fördelar du din tid mellan dina jobb och träning?

”Hej! Jag tycker du är så inspirerande i allt du gör och du har fått mig att faktiskt börja använder min kalender mer vilket har fått mig att hinna med min träning på ett bättre sätt!! så tack! Kan inte du berätta mer om hur du fördelar din tid mellan allt du gör? / Sara”

Hej Sara, sitter och ler när jag läser din kommentar. Älskar att du är med i kalendergänget nu, mer struktur åt och mindre tidsstress åt folket! Jag passar på att väva in en annan fråga som jag dagligen får av människor jag möter i olika sammanhang vilket även är relevant för din fråga. Det är om jag jobbar heltid med mina sociala medier och Friendcation (länk till grupp). Ni anar inte hur många gånger jag får ett chockat ansiktsuttryck som svar när jag berättar om mitt jobb, det vill säga mitt heltidsjobb och att min blogg, podd, instagram, Friendcation och träning (även om träningen är oerhört viktig för mig och i princip aldrig åsidosätts, kan räkna de gånger det har hänt på en hand) är en sidosyssla. Det är alltid lika roligt.

Mitt heltidsjobb är den som styr mitt upplägg skulle man kunna säga, jag har turen att ha en fantastisk chef och möjligheten att jobba hemifrån då och då. Har skrivit lite mer om min karriär i ett eget inlägg som du hittar här.

Mina dagar ser väldigt olika ut dag för dag, 99 fall av 100 går jag upp tjugo i sex, tränar och åker sedan ut till Mörby C där mitt kontor ligger. På tunnelbanan dit svarar jag  på mail samt alla instadm:s och kommentarer jag får. Resan tar ca 40-50 minuter en bra dag  och det är väl egentligen det enda positiva med pendlingen – att jag hinner med annat under tiden. Jobbar jag hemifrån så delar jag in mitt arbete i block och har oftast en längre lunchpaus där jag river av möten på stan. Jag kastar om så det funkar och ser alltid till att jobba in det som saknar på kvällen eller helgerna. Jag finns dock alltid tillgänglig på mail och telefon. Under dagen kommer oftast blogginlägg upp, dessa är för det mesta tidsinställda då jag aldrig skulle kunna sitta och göra dessa på arbetstid. Det är heller ej hållbart att hålla på med flera saker samtidigt och jag schemalägger mycket av det jag gör i jobbet genom att exempelvis blockera en timme för hantering av mail eller lägga in specifika projekt som möten. Samma sak gäller jobbet med mina sociala medier. Blogginläggen skapar jag under kvällar och helger. Men det händer ofta att jag skriver ner utkast i mobilen som jag filar till och postar ganska direkt när jag sitter på exempelvis tunnelbanan eller på kör långpass inne på cykeln.  Kvällarna brukar bestå av events, middagar, träning samt jobb med Friendcation och mitt egna varumärke och företag. Kan ta igår som ett exempel: lämnade kontoret vid fem och mötte upp Louise för ett event med Women WithGT30. Eventet handlade om startups och branding vilket ligger i intresse för mig och Louise i med Friendcation och vår framtid gällande den idén. När eventet var slut runt halv åtta gick vi för att äta en bit mat och jobba med att ordna en sista inför ett event vi snart släpper.

Så kan en dag se ut, och just nu är det i princip jobb varje dag – även helger då jag exempelvis ordnar med samarbeten, poddinspelningar, events med Reebok eller Friendcation varvat med 2-3 timmars träning per gång. Men jag tänker det som en investering för framtiden och att jag någonstans formar min framtid. Visst önskar jag att dygnet hade fler timmar och självklart vet jag om att det inte är optimalt att jobba så mycket.
Men det är en period av mycket jobb just nu och ni som följer mig vet att jag även är riktigt bra på att njuta av livet och även ta det riktigt lugnt när jag kan. Jag ser inte det som någon prestige att jobba mycket. tvärtom, mitt mål är att skapa mig en framtid där jag exempelvis kan lägga mer tid på resor och träning. Men det tar tid och kanske inte sker fören jag är 40, och det gör ingenting, men jag har ett mål och något att jobba mot. Det löjligaste som finns är när människor skryter om hur många timmar de jobbar eller sitter över på kontoret. Blir inte imponerad alls, tvärtom.

Detta tempo innebär att jag lever efter min kalender och har dagarna väldigt strukturerade. Vilket gör att jag har koll på min tid, eller rätta sagt: kontroll. Vilket är lite motsägelsefullt då jag egentligen inte är en vidare strukturerad person privat. Fråga bara min sambo. Han får frispel på mig med jämna mellanrum och den som tar mer parten av jobbet med hemmet vilket jag är väldigt tacksam för. Men när det kommer till jobb så har jag stenkoll även om det ibland ser ut som ett skenande tåg. Jag är ingen person som har färgkodade mappar på skrivbordet, jag har ofta tusen tankar i huvudet och lever lite på språng. Men det funkar, jag levererar och missar aldrig en deadline.

Jag älskar att jobba, men jag älskar tamejfan att vara ledig och göra det jag älskar mer. Kanske är det därför jag jobbar så hårt, att på mitt egna sätt kunna skapa mig min version av drömlivet. Jag är närmre idag än jag var för ett år sedan, även om jag bara har förflyttat mig någon meter, men det är spelar ingen roll så länge jag mår bra.

Q & A – barn, kompromiss i förhållande & hår.

Här kommer första delen på Q & A. Har valt att dela upp det på två delar då det blev rätt mycket text. Frågorna kommer dels från kommentarer här på bloggen men även från insta DM´s. Kul med så många varierande frågor!

”Du fixar ju dina naglar om jag förstått rätt? Och jag liksom du tränar sjukt mycket, både i vatten och på land, vilken typ av behandling gör du? och hur ofta?”
Hej! Det stämmer. Jag gör shellack var tredje vecka. Fram tills förra veckan gick jag till en tjej på Salong Stil på Linnégatan men hon har nu slutat för att plugga vilket gör att kvar står jag med en liten smygande panik. Vem ska nu ta hand om mina naglar? För ska jag vara helt ärlig så tycker jag det är rätt svårt att hitta någon som är bra, inte tar överpris samt har flexibla tider.

” Åhh efterlängtat inlägg! – Hur lägger du upp träning när du känner att du håller på att dra på dig en förkylning? – Hur tränar du efter sjukdom? – Tips inför första maran! / Johanna”
Hej Johanna, kul du gillar dessa typen av inlägg. Det gör jag med! 🙂 Känner jag att håller på att bli dålig, låt oss säga att jag vaknar med feberkänningar eller öm kropp så vilar jag den dagen. Oftast bryter det inte ut. Sen drar jag ner intensiteten med ca 50% 2-3 dagar efter. Samma sak om jag precis blivit frisk. Då kör jag lugnt i en vecka. Smyger igång och lyssnar helt på kroppen. Nu har jag väldigt tur med att jag sällan är sjuk, men mitt bästa råd är: Våga ta helvila från träningen om du ej mår bra.
Oh, första maran – så spännande! Tänk på att ej gå ut för hårt i början. Ta det lugnt veckan innan, kör dina pass på 50%, vila dagen innan men kör gärna en lätt promenad alternativt jogg (det gör jag innan lopp). Sedan, det viktigaste av allt, håll huvudet kallt. Bli inte stressad, det är din första mara – ha kul och tänk hur fantastiskt det kommer vara när du går i mål. Vare sig du går eller springer i mål. Du är en vinnare oavsett. Lycka till!

”Bästa ”kom-igång-med-träning” tipset du har till någon(mig)som vill komma igång, är 40+, men inte vet hur/vågar. Är er friendcation för alla åldrar? Till sist måste jag tillägga att jag tycker du är fantastisk och mycket inspirerande vad gäller träning, resor och din attityd i livet!!! Kram Linda
Hej hej Linda! Först och främst: Stort tack för dina fina ord! Nu till dina frågor, Friendcation är till för alla och åldern spelar ingen roll. Fråga bara de som har varit med, väldigt spridda åldrar. 🙂 Mitt bästa ”kom i gång tips” oavsett ålder är att gå med i en grupp där det finns likasinnade (tex Friendcation), investera i en personlig tränare 1-3 gånger som där man får exempelvis ett upplägg som fungerar som motivation, att sätta av 3 dagar i veckan  i kalendern åt träning som man inte ruckar på. Detta är din tid, din investering i dig själv och jag hoppas du vågar. För det är helt fantastiskt när man väl kommer igång. Det kommer vara jobbigt i början, och det ska det vara, men håll ut och kämpa på!

”Hur ser du på barn? Vart är ditt drömboende (både i annat land & Sverige/Stockholm). Ehm.. favoriträtt? Bästa restaurangen i Stockholm? Vem av dina vänner träffar du minst frekvent men vet att du alltid har? Vad är ditt drömjobb? / Alexandra”
Hej Alexandra! Kul frågor, väldigt varierande. Låt mig börja med barnfrågan. Barn finns med i framtidsplanerna och vi pratar en del om det men jag har ett par saker att göra i livet innan jag vill bli gravid. Jag är dock väldigt svalt inställd till hela ”mamma-rollen” då jag inte riktigt är den typiska ”wifeyn” och aldrig heller velat vara det, är dock helt övertygad om att jag kommer bli en bra mamma men jag kommer göra en del saker på mitt sätt. Okej, till något roligare: drömboende. Jag är fast besluten att någon gång i mitt liv bo en tid i Kapstaden, New York och någon europeisk stad, kanske Paris? Berlin? Det positiva med en eventuell mammaledighet är att man kan köra den utomlands. Det finns så många platser på jorden jag skulle vilja bo på. Samma sak gäller drömjobbet, det finns SÅ mycket jag vill göra och jag känner någonstans att jag är på väg ditåt. Jag försöker hela tiden forma min arbetssituation mot min dröm och just nu strävar jag efter lite mer frihet och att få använda min kreativa sida ännu mer och att utveckla Friendcation såklart. Att få skapa, använda min sociala kompetens och min förmåga att se till att saker och ting händer. Börjar bli mer och mer intresserad av digitala strategier och marknadsföring från byråsidan. Att kombinera det med ”mitt vanliga” jobb på SOS International gör att jag utvecklas dagligen.  Många tror att jag drömmer om att bli a full time influenser. Det stämmer inte, även om jag inte skulle tacka nej att dra in mer pengar på mina sociala kanaler, men det finns så mycket mer för mig därute att hämta och jag gillar det. Min favoriträtt är pizza i alla former och jag äter helst det på La Madrina, Babette, 450 Gradi, Delibruket och Terreno Deli i Stockholm. Andra restauranger som ligger i topp är: Supper, Jim & Jacob, Matbaren, Surfers, Farang, Nybrogatan 38, Cafe Nizza, Hantverket, Adam & Albin och Tokyo Diner. Mimmi är en vän som jag vet var jag har men kanske inte träffar så ofta. Samma sak med Madelene och Pernilla. Vi syns inte lika ofta tyvärr men för mig kommer de alltid vara nära.

”Hej Joanna! Du är min största inspiration och tack vare dig genomförde jag mitt första triathlon förra året! Så tack för du är du och sprider en sådan inspiration. Jag såg på dina stories att du gjorde en övning med ett gummiband hos din sjukgymnast? Kan du rekommendera honom och är det samma kille som gör ditt träningsschema?? Hoppas min fråga kommer med!”
JAG BLIR SÅ GLAD AV DETTA! Herrejäklar vad det värmer när ni delar med er av sådant. Det är ju det jag vill med allt det här, att inspirera och visa er att det går och att ni är helt otroliga bara ni vågar! Hejja dig! För att snabbt hoppa över till din fråga så är min napraprat/kiropraktor Daniel Ahlstrand på InMo och jag har gått hos honom i 2 år snart. Han är seriöst en av de bästa jag har gått till och jag litar på honom fullt ut. Min kropp, löpsteg och rörligheten samt mitt löpsteg är hundra gånger bättre tack vare honom. Han är inte min coach, det är Simon Forsberg som är det, men han och Simon har god kontakt vilket underlättar en hel del. Jag kan verkligen rekommendera båda två.

”En fråga har jag till frågestunden: Du har ju massa järn i elden hela tiden och massa roligt för dig, både jobb, träning och häng med vänner. Men det jag undrar är balansen med ett förhållande när man har mycket annat. Hur pratar du och C om er relation, förstår ju att han tycker det är kul med allt du gör men blir det någonsin ”gnabb” om att du är iväg mycket (både träning och vänner). Förstår ju såklart att han säkerligen är iväg en del men allt det ser inte jag som din följare.”
Oj, det är en viktig men lite svår fråga. Nu är jag ingen expert på förhållanden då jag gör en del fel, men försöker hela tiden ge något litet extra i förhållandet och jobba med mina brister. Det är inte lätt att vara i en relation, men någonstans tror jag inte heller kärleken hade varit lika stark om det vore lika enkelt som att borsta tänderna. Jag ska försöka hålla det personligt men inte för privat då det handlar om Calle. Det ÄR jobbigt emellanåt, men jag försöker verkligen bolla så att fördelningen mellan mina egna prioriteringar och vårt förhållande hamnar lika. Ibland blir det mindre eller mer av något, men om man bara pratar och lyfter det till ytan så går det. Vet jag att jag kommer ha en period när det är mycket ”jag jag jag” så bokar jag alltid in något bara han och jag. Nu reser vi mycket ihop samt hittar på en del med middagar, utflykter etc. Och jag har alltid varit tydlig med att jag inte är någon typisk förhållandetjej, kanske för att jag älskar min egentid och anser att ett fungerande och stabilt förhållande innebär att man vet var man har varandra och är trygga med att göra saker och ting isär. Att det inte blir ängsligt eller oroligt. Det är viktigt. Och sen är det ju så att jag är som lyckligast med många järn i elden, skulle det klippas och jag hade behövt ändra (lite förändring eller nej kompromiss är ett måste) på mig själv hade jag inte varit lycklig och därmed hade förhållandet även tagit skada. Det låter som en klyscha men att vara ett team är tamejfan viktigast av allt. Jag är oerhört tacksam över att Calle låter mig vara den jag är, att han pushar och ställer upp. Det betyder mycket för mig och är en av de finaste egenskaperna man kan ha; att låta sin partner blomma ut och vilja vara ett team.

”Så jag som blev singel för cirka 11 månader sen känner att det var en del i relationen som inte riktigt fungerande när jag tänker efter. Och idag när jag tänker att jag någon gång i framtiden ska leva i relation bara känner att jag behöver space vill gärna ha lite tips på hur du ser på det. Om ni har några tips som kan funka för flera. Ser upp till dig på många plan hur du balanserar det mesta så tänker att du balanserar detta bra också.”
Hej! Se mitt svar ovan gällande förhållande, mycket i det svaret är även till dig.  Se till att vara tydlig redan i början av förhållandet vad som är viktigt för dig och att ni helt enkelt kommunicerar och framförallt: ha respekt för varandras liv. Jag vet många som i början går in i ”kärleksbubblan” och släpper allt vad rutiner och egna intressen är vilket är rätt förståeligt när man är nykär även om jag anser att integritet och egentid är oerhört viktigt. Men vad händer sen? När man är tillbaka i vardagen, nyförälskelsen har lagt sig lite och man tar upp sin träning exempelvis där man lämnade den när man blev tillsammans? Då blir det ju lite av en chock för ens partner. ”Jaha, du ska iväg nu IGEN?” vilket kan resultera i en diskussion då man själv tycker den andra personen inte förstår och vad är det som är så konstigt med att veckan är uppbokad? Så har man ju alltid levt? Jo, men tänk på att det har ju ej synts när man precis har blivit tillsammans, för då har man ju lagt allt åt sidan för att bara vara med sin partner. Så kommunicera vad som är viktigt, vad man kan kompromissa med och vad man kan göra ihop. Stå på dig men våga även släppa in. Jag och Calle tränar exempelvis inte tillsammans, det händer då och då att vi tar en löptur/cykeltur eller går till gymmet ihop. Men oftast kör vi var för sig. Och det är så skönt, inte för att jag slipper honom, nej nej nej. Men för att det är min tid som jag disponerar och styr över helt själv. Visst tränar jag mycket ihop med andra, men det går inte riktigt att jämföra att springa med ett par tjejkompisar. Jag tror inte på att göra allt ihop, att sitta klistrade vid varandra. Kanske funkar för andra, men inte för mig. Lycka till och stor kram till dig!

”Jag skulle gärna vilja ser mer bilder på ditt hår. Typ hur det ser ut bakifrån och lite mer tips på hur du stylar det. Är ju sjukt sugen på att klippa mig som dig, en riktig förändring.”
Hej! Ska posta lite fler bilder på det i veckan när det är lite mer stylat, just nu ser det för jäkligt ut, behöver tunna ut det och fixa till nacken. Jag tvättar det ca 2-3 gånger i veckan och använder en del torrschampo. Mina huvud stylingprodukter är: Vax, saltvattenspray och hårspray. Och såklart mängder med värmeskydd då jag fönar och plattar det 3-5 gånger i veckan. Det kommer komma fler inlägg mycket snart om mitt hår och mer ingående stylingtips, bilder m.m. Så håll ut. Tills dess kan du läsa dessa inläggen där det även finns en film när jag stylar samt vilka produkter jag använder. De finns här och här. Sen kan jag rekommendera detta inlägget som faktiskt fick några att våga kapa av sig barret.

Kör så det ryker! Det är så mycket enklare än vad man tror att ha kort hår.Hoppas ni gillade del ett, nästa del kommer om någon vecka, så det är bara att fortsätta langa frågor. Kram på er.

Joanna Swicas webbshop
Dölj
metro mode weekly

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!

Lifestyle
Tess Montgomery
Mode
Paulina Forsberg
Home
34 kvadrat
Lifestyle
Sara Che
Lifestyle
By Momo
Mode
Fanny Ekstrand
Home
Jannike Ebbing
Lifestyle
Makeup by Lina
Hälsa
Fannie Redman
Mode
Imane Asry
Lifestyle
Evelina Andersson
Lifestyle
Emelie Walles
Lifestyle
Cassandra Lundgren
Hälsa
Joanna Swica
Hälsa
Josefines Yoga
Lifestyle
Marie Serneholt
Lifestyle
Cassandra Klatzkow
Lifestyle
Sophia Anderberg
Hälsa
Sassa Asli
Lifestyle
Fanna Ndow Norrby
Mode
Tyra-Stina Wilhelmsson
Hälsa
Foodjunkie
Lifestyle
Susanne Barnekow
Mode
Mathilda Weihager
Hälsa
Jenny Sunding
Mode
Emma Danielsson