Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av metromode.se. Genom att använda metromode.se godkänner du detta.

Läs merJag förstår!

Gilla oss på Facebook

Mina favoriter

SE ALLT

Press och events

On set

Kikar in och säger hej! Är och spelar in en grej med 3 andra grymma tjejer från olika delar i Europa. Har varit upp sedan 04:00 och har ett par timmar till kvar. Pjuh! Men jag klagar inte, nehejdå. Det är annorlunda och rätt stort för mig att göra något sådant här, men extremt roligt då jag har fått plocka fram min kreativa sida. Att det heller inte handlar om träning gör det hela rätt spännande.

Ser framemot att få dela detta med er om ett par veckor. Kram på er!

Tisdag 13:02


Sitter på Pleat och kollar igenom batchen med bilder från söndagens plåtning, är så oerhört spänd på att visa er slutresultatet. Allt jag kan säga nu är att det är Friendcation-relaterat. Om mindre än 2 veckor får ni se whats the fuss is all about.

Började morgonen med att hänga på mitt favoritpresskontor Mildh där jag även fick träffa Sheila igen. Jag sa det till henne att jag hade tänkt och hoppats på att hon skulle vara där på morgonen och visst var hon det! Det är en person jag fattade tycke för direkt när jag träffade henne. Det är inte ofta man gör det i ”event-världen”. Många man träffar är oerhört ytliga och hälsar en gång för att nästa gång bara gå rakt förbi en. Jag minns ett event jag var på där en tjej ignorerad mig under halva middagen (hon satt bredvid mig) och när en annan profil kom in i rummet och utbrast något i stil med ”Tjena Joanna, SÅ kul att du är här, vill höra allt om Friendcation och vad som sker.:” så vände sig tjejen som tidigare hade ignorerat mig med orden ”…såå..vad heter du på Instagram då?”. Jag bara garvade och frågade om hon hade vaknat till liv nu. Så när man träffar personer via den här världen som är genuina och man verkligen gillar – då blir man extra glad.

Men åter till frukosten, vad gjorde jag där? Jo men ni minns mina tunikor jag brukar ha på mig på mina resor? Långa, spräckliga och ofta med v-ringad hals? De är från Hedvig och det i morse bjöd Mildh och Hedvig Stockholm in till pressfrukost för deras kollektion. Vid första anblicken så känns märket rätt tantigt men de har sina guldkorn vilket jag kan uppleva med många märken. Man hittar kanske inte alltid rätt från början men sedan växer plagget på en och det övergår till nyfikenhet. Ta till exempel kavajen som hänger bakom mig på bilden. Den är grovt vävd med glitter tråd och i iögonenfallande mönster. När jag först såg setet hänga där så reflekterade jag inte över kavajen utan fokuserade på byxorna. Men efter ett tag, desto längre frukosten fortlöpte, fastnade blicken på kavajen gång på gång. Den liksom drogs dit och jag tyckte – fan, den är rätt cool ändå.

Det är det som är så roligt med kläder, man kan leka runt och utveckla sin stil. Det behöver inte alltid vara en favorit, men kanske kan det där plagget som inte egentligen är ens stil få en att våga öppna upp och testa andra kreationer eller färger.

Ska äta upp min räksallad och rawboll samt plöja igenom mailen. Har en promenad med Sara innan nästa möte med APPRL och slutligen träning. Vi hörs! Kram

Dagen då jag satt 10 minuter i ett isbad

Första gången jag kom i kontakt med isbad var för något år sedan när jag såg en dokumentär om en grupp engelsmän som badade – året runt. Kort därefter testade jag på att kyla ner fötterna i is efter lopp och har sedan dess hajjat till varje gång isbad har kommit på tals. Det har kittlat mig, lockat och pockat med en fascination som jag ofta får när det kommer till lite ”halvgalna” grejer.Så när jag fick en pressinbjudan av Jung om att hänga med ut i Skärgården tillsammans med Blossa och Jonas Parandian så tackade ja direkt. YES! Äntligen skulle jag få min chans att få göra detta ordentligt. Mitt dyk från bryggan i november ute på Sophies och Fredrik lantställe på Ingarö räknades inte riktigt som isbad.Så igår var det äntligen dags! Jag mötte upp Felicia på Nobis och traskade vidare ut längs strandvägen där M/S Molly låg och väntade på oss. Och inte minst, där den stora badtunnan med is väntade på oss. (Jag var ytterst besviken att vi inte fick bada i havet, men det var en säkerhetsrisk på grund av tiden vi skulle vara i.)

Efter en snabb fika och ombyte till badkläder och morgonrockar fick vi lägga oss ner på våra plädar. Jonas stod och lotsade oss igenom 3 serier av andningsövningar för att frisätta mer syre ut i blodet. Dessa övningar kan även appliceras vid stress eller ångest för att få kontroll över sin kropp och andning.

Sen var det dags. Trippade ut i den kyliga luften i min morgonrock och var rätt avslappnad för vad som väntade. Felicia såg lite lätt skräckslagen ut, Manne och Nisse taggade igång varandra och Elin såg ut som om hon skulle ut i krig. Jahapp. Då kör vi!

ÅH HERREGUD VAD DET VAR KALLT!

Jag steg i, kände hur isbitarna slog mot huden när jag satte mig ner och kände hur en lätt våg av panik sköljde in. Varenda cell i kroppen skrek ”Gå upp NU!” och jag började hyperventilera. Efter en halv minut lyckades jag få kontroll på andningen och hittade tillbaka till hur det kändes när vi gjorde avslappningsövningarna. Jag räknade tyst i huvudet, tvingade bort tankarna på att det var kallt och skämtade med de andra som sammanbitet också satt och tänkte vad fan det var vi sysslade med egentligen. ”Saker man gör för content hörrni, va?!”

Spridda skratt.

Det var för kallt för rörelsen som skratt frambringade.

Efter en stund hör vi hur Jonas säger att fem minuter har gått. Okej, halvlek – nu härdar vi ut!

Efter 9,5 minut kände jag bara en brutal smärta i mina tår, resten av kroppen bara fanns där. Det gjorde inte ont, det var inte obehagligt, det var bara..som det var. När tio minuter hade gått satt jag kvar och tog en selfie, plaskade lite med handen och gick slutligen upp med lugna kontrollerade steg då jag inte riktigt visste hur kroppen skulle reagera.

De första 15 minuterna efter uppstigning var jag lugn och harmonisk. Vi tog lite bilder och jag fick en kopp varm Blossa Värma i handen. Det är deras nya produktserie (koffein & alkohol fri) med kryddade varma drycker gjorda på te, fruktjuicer och utvalda kryddor. Gott. Jag tappade ut hälften då jag hade börjat skaka kraftigt men fick snabbt en ny kopp och tog mig sedan in i bastun med resten av gänget.

Så varför isbad?

Det råder delade meningar om isbad. Samtidigt som många många forskare hävdar att isbad hjälper benen att återhämta sig snabbare och rekommenderar att det efter riktigt tuffa pass eller tävlingar så finns det dem som menar att det är en ren bluff. Jag kan inte svara på vad som är riktigt. Men om man tittar på helheten och de rena hälsoaspekterna där isbad sägs vara antiinflammatoriskt och stärka immunförsvaret så är det bara positivt. Att kombinera det med andning och mental träning är ytterligare ett steg framåt i sin egna utveckling och välmående. Det tror jag faktiskt väldigt starkt på. Wim Hof är en man som utövar denna läran och har bland annat sprungit en halvmara barfota och iklädd i enbart shorts vid Polcirkeln, simmat 66 meter under is, sprungit marathons i öknen med minimalt och ibland inget vatten alls. Ja ni förstår nog vad det är för typ av person, en dåre. Men en väldigt intressant dåre. Och jag delar lite hans uppfattning kring anpassning och att man kan kontrollera sin kropp mycket mer än vad man tror, och framförallt, vad tanken säger.

Sjukt bra event – tummen upp! Jag har nämnt det innan, det är rätt trist med events där man minglar lite halvhjärtat samtidigt som en presentation dras, äter någon halvljummen klen lunch och sedan går igen. Att få uppleva och lära sig mer om något ju det som fångar ens intresse, det som stannar kvar i minnet och framförallt leder till just det här som jag gör nu – en eufori och lycka över att jag klarade 10 minuter i ett isbad och nu sitter och läser på mer om det.

Avslutningsvis så vill jag bara svara på frågan jag fick gällande på storys vilken smak som var godast av Blossan. Jag gillade Citrus & Ingefära starkt! Men jag tror att äpple & kardemumma kan passa som exempelvis en värmande fördrink innan en middag. En fördrink behöver ju inte alltid vara kall tänker jag, och inte heller bestå av alkohol.

Och om jag kommer isbada igen?

Gärna!

Kram på er, hej!

The Ama Girls

Jag ligger i sängen med 4 kuddar upp-bullade runt mig. Lampan lyser svagt och det är fortfarande mörkt ute. Klockan har inte passerat sju och jag är lite trött. Känner efter, är det huvudvärk? Kan inte vara vinet? Drack inte mer än 2-3 glas bubbel. Inser att det är av lite klen sömn, somnade ändå inte fören tolv. Det är väldigt sent för mig, men oj så värt det. Ler när jag tänker på gårdagen och sjunker djupare ner i sängen, ni vet när man gosar ner sig och blir tung i kroppen mot det svala tyget? Precis så.

Vänta lite, är det skrammel jag hörde från köket? Är Annika redan här för att preppa vår frukost? Kanske man kan smyga ut och be om en kopp kaffe. Jag tror jag gör det, återkommer om några minuter.

Så. Rykande kopp kaffe. Det var Isabella som hade tassat upp och satt på kaffet som Annika hade preppat kvällen innan åt oss. Det låg nybakat bröd på stenskivan i det luftiga köket och de massiva fönsterna ut mot Stockholm Skärgård blev ännu mer dramatiska nu när solen börjar gå upp långt där borta i fjärran. Not for myself: någon gång vill jag bo såhär.

Jag har bara sett Ruin Retreats från utsidan när jag såg bilder från Frida Fahrmans bilder, innan dess visste jag inte ens att det fanns. Det är som en liten gömd oas i skogen, högt över vattnet och när jag fick frågan av Sanna och Helena på Mildh PR om jag var ledig dessa två dagar då Pilgrim väldigt gärna ville ha med mig på en grej så tackade jag glatt ja. Nu skulle jag äntligen få se stället från insidan och dessutom få spendera 24 timmar med 6 härliga tjejer som jag inte känner så bra och gärna vill lära känna mer. Dagen var oerhört bra från början till slut. Jag körde ut själv då jag ändå skulle hämta min cykelväska inför resan som jag alltid hyr av Speciliazed i Hammarby Sjöstad och var såklart tidig på plats (ni som känner mig vet att det inte är några konstigheter). Steg in i ett hus som badade i ljus och fick mig att slappna av direkt.

Efter ett tag kom taxin med resten av tjejerna och vi intog en fantastisk god sushi-lunch som vår kock från Sovel Sickla stod och gjorde åt oss. Han stod i köket från att jag kom runt halv tolv till att vi intog desserten på vår trerätters middag vid tio tiden på kvällen. Han såg dock väldigt nöjd ut, jag menar, vem hade inte varit det av att få hänga en hel dag med ett gäng snygga tjejer som dessutom senare på eftermiddagen yogade 6 meter ifrån honom där han stod i det upphöjda köket.

Ah, yogan. Ska vi prata lite om den? Jag kände faktiskt av den i kroppen nu när jag hämtade mitt kaffe för en stund sedan. Det har varit mer yoga för mig på en vecka än jag yogade förra året. Skrattar lite åt det, vad hände? Im not a yogi-person. Längdskidor, yoga och massor av tankar.  Jag har alltid vart en ”sökande” person som tänker mycket men de senaste veckorna har varit extrema. Jag har tänkt så mycket. Eller, jag tänker så mycket. Kanske är det en del av sorgen och att jag processar allt, kanske inte. Men det har nog gjort mig mer tillgänglig mentalt för vissa saker. Nåväl, yogan. Sheila körde 45 minuters Ashtanga yoga med oss och gjorde det väldigt bra. Ett extra plus för att hon körde ”icke-yoga” låtar under passet. Jag menar, att stå i jägarposition till Whitney Houstons starka stämma går inte av för hackor.


Det slog mig vilken bra kombo av människor som befinner sig här, där har Mildh gjort ett superbra jobb.  Att samla ett gäng ”AMA” girls som får umgås under ett dygn i fantastisk miljö och lära känna varandras styrkor bättre känns så jädra rätt. Avskalat, ärligt och varmt.

Kollektionen vi fick presenteras för oss släpps imorgon och baseras på de japanska kvinnorna som fridyker i och samlar pärlor. The Ama Divers ger sig ut i havet utan tuber eller våtdräkter. De är självständiga, starka och ett med havet, precis som Ama betyder: Kvinnan av havet. Denna tradition är över 2000 år gammal och känns för mig väldigt mystisk. Nästan lite magisk.

Det kändes verkligen så genuint när vi satt alla runt bordet igår kväll. Vi åt japansk fusion, drack ett gott vin och delade med oss av våra liv, vilka vi var och vad vi tänkte på. Våra rörelser tillsammans med smyckena skapade små klingande ljud och i bakgrunden sprakade brasan. Det var en kväll att minnas och det gick upp för mig gång på gång under kvällens gång vilket privilegium det är att få vara med om detta tillsammans med Sanna, Helena, Hanna, Isabella,, Sheila, Isabelle, Ellen och Fredrika.

Är tillbaka vid datorn igen. Har ätit en god frukost, duschat och sitter nu vid det massiva köksbordet. Tjejerna har precis åkt och jag kommer stanna kvar en stund till då jag inte har speciellt bråttom då Trispot inte öppnar fören 12.00 i Hammarby Sjöstad och jag behöver lite delar till min cykel. Så jag tar en kopp kaffe till, lutar mig tillbaka och känner lugnet.

Det är svårt att inte göra det efter en sådan upplevelse.

(Bilder tagna av mig och Elin Waldton)

Stilevent med Mildh PR och Björn Axén

Som många av er såg så hade jag igår ett stilevent med Mildh PR och Björn Axén. Det är oerhört roligt att få varva träningseventen med mina andra intressen så som skönhet och mode. För mig har det aldrig varit antingen eller och som ni många vet så är jag heller ingen person som går runt i träningskläder bara för att jag tränar mycket. Jag har alltid gillat kläder och haft perioder i livet där min personliga stil har tagit mer eller mindre plats. De senaste åren har jag låtit den komma fram ännu mer, lossat på tyglarna och låtit min inre raff-gudinna komma fram. Det har resulterat i att nya stilar har vuxit fram, framförallt sådana som jag aldrig trodde jag skulle identifiera mig med för ett par år sedan.Så när jag fick frågan om jag inte ville hålla en tjejmiddag tillsammans med Mildh och Axén var svaret rätt enkelt: Självklart! Jag beslöt mig för att bjuda in mina vänner, nya bekantskaper via Friendcation samt personer jag vill lära känna och var nyfiken på. Jag gillar att mixa och skapa en dynamik i events jag håller, att alltid bjuda in samma personer kanske funkar för andra, men jag tycker det är så mycket roligare när man lär känna nya människor och adderar andra personligheter i vissa konstellationer. Visst, det är en utmaning, men 99% av fallen blir utfallet väldigt bra.Kvällen började med lite mingel och fortsatte sedan med att tjejerna fick både hår och make-up fixat hos Karl, Cattis och Chris som var på plats. Medan en del av tjejerna blev ompysslade serverades middagen som bestod av en urgod falafelsallad med picklad rödlök, hummus och olika sortera rotfrukter. Kvällens höjdpunkt (enligt mig själv då, hehe) var när jag fick visa 3 stilar utifrån en kjol. Vilken tjej, oavsett ålder, tackar nej till att få härja fritt i ett showroom och plocka ihop outfits? Jag gick loco och jag älskade varenda minut.Vi avslutade med en trendrapport för vårens hårtrender av Karl innan det blev kramkalas (jag fick dock hålla mig på avstånd då min feber smög sig på igen).

Stort tack till er som kom, till Mildh PR, till Edvin som fotograferade och Björn Axén. Mer sånt, vi behöver alla lite flärd en helt vanlig grå tisdag! ♡

Joanna Swicas webbshop
Dölj
metro mode weekly

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!