Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av metromode.se. Genom att använda metromode.se godkänner du detta.

Läs merJag förstår!

Gilla oss på Facebook

Mina favoriter

SE ALLT

Min helg i bilder

Min helg i bilder -Plåtning, ridning och rödpang


Min fredag började med att jag åkte direkt från kontoret till en av mina favoriter för att fixa brynen. Jag var extra stolt där jag satt i stolen då Felicia har vågat ta steget och säga upp sig – så nu kör hon sin grej helt på heltid. Jag är SÅ stolt över mina vänner och blir så inspirerad av dem, det är dagar då jag själv tvivlar väldigt mycket på mig själv jag pratar med mina vänner och tar råd, för de är trots allt fantastiska på sina sätt.



Efter brynputsen åkte vidare hemåt där en annan fantastisk person stod och lagade mat. Hela lägenheten luktade saffran och på spisen stod en fiskgryta och puttrade. Jag tog min ann förrätten vilket bestod av Buratta med stekt mandel på låg värme, olja från Terreno och lite sallad. Till det serverades en av de sista flaskorna som jag köpte med mig hem från Terreno. Det vinet är så jädra gott och jag ska i veckan beställa hem mer. Det blev en riktigt bra kväll tillsammans med Godlunds var hembjudna på middag. Jag gillar verkligen Alexandra och Jocke, de är så jädra sköna och roliga.

Så blev det lördag och jag mötte upp Louise vid nio för en plåtning som kommer ut om någon vecka. Efter någon timme gick vi…


…..till Sturehof då vinhaggan var sugen på ett glas vin medan jag nöjde mig med en kopp java som kostade som en lunch i Skåne.

Hängde med dessa underbara bönor hemma hos Felicia.


Sen byttes hänget mot fika hemma hos Carro och Magnus som har köpt och tokrenoverat en magisk lägenhet på Grevgatan. Det fick mig att vilja flytta. Vilket är helt uteslutet då jag precis tagit tjänstledigt. Fan.


Framåt fem åkte vi hem, hällde upp ett glas rött, åt rester från fredagens middag och hade seriekväll. Toppklass!


Så blev det söndag och brunchdags. Jag körde bort till Winery vid halv tio då jag och Louise skulle fota lite content åt olika res-släpp samt egna samarbeten. Därefter så mötte vi upp några av tjejerna som var med i Toscana för en liten italiensk get together för att testa Winerys nya italienska brunch som var precis så god som jag trodde den skulle vara. Vi delade ut lite presenter från Swiss Clinic och snackade ikapp livet. Det var oerhört roligt att träffa tjejerna igen och jag ser så mycket framemot nästa Toscanaresa.

Sen kom stunden jag har väntat hela veckan. Det var äntligen dags att få åka ut till stallet tillsammans med Mette och rida. Eller nej, inte bara rida. Att mocka, väga upp hö, förbereda och bara få vara i stallet – bara det var en sådan vinst för min själ att jag bara log på vägen hem. Att sedan få rida och dessutom rida lite mer ordentligt på ridbana det går knappt att beskriva med ord. Det var lite mer än 6 år sedan jag red ”ordentligt” men takterna satt fortfarande i även om jag var rätt ringrostig. Detta är något jag bara måste ta upp igen, jag vet inte riktigt hur eller när – men jag måste få in ridningen i mitt liv igen.

Helgen avslutades med att Calle bjöd ut mig på en spontandejt på Agnes där vi åt en sjukt bra middag. Jag kan varmt rekommendera restaurangen, det är en bit pricy MEN väldigt värt pengarna.

Jäklar vilken bra helg jag har haft. Sovit mycket, vilat mycket, ridit och hängt med helt fantastiska människor. Tack för det livet!

Min helg i bilder – Dejtnight, bloppis och feberyra.

I fredags blev jag upphämtad av Calle på kontoret vid sextiden för en spontan dejtnight då jag inte riktigt visste när jag skulle komma loss. Det blev dock en relativ tidig hemgång från jobbet vilket resulterade i att vi sladdade in på SF i Sickla 10 minuter innan LORRY startade (SE DEN INTE) och åt därefter middag på Urban Deli. Tyvärr, som jag skrev, så var filmen ett bottenskrap. Eller nej, det var skrapet av allt bottenskrap som någonsin har producerats, på den nivån var det. Hur som haver så hade vi en trevlig kväll och jag fick dubbel portion av tryffel-majon. Det vägde upp mot den dåliga filmen.

Lördagen började med att jag smög upp vid sju och sprang 12 km på bandet. Det var jobbigare än vanligt vilket fick sin förklaring på söndagen. Själva passet i sig gick fort då jag hann avverka ett avsnitt av nya säsongen av Greys Anatomy.

Sen blev det bråttom då jag 09:15 skulle befinna mig nere på Clarion Amaranten tillsammans med Anja, Alexandra, Isabel, Louise och Henriette för att hosta bloppis. Det blev ett par riktigt lyckade timmar och vi är så tacksamma över att vi fick ha eventet på Amaranten samt att så många kom. Det var en sådan befrielse att bli av med halva garderoben och dessutom skänka halva vinsten till Cancerfonden, precis som förra bloppisen. Nu kan jag börja fylla på igen, hehe.

Åkte hem, gjorde mig blixtsnabbt i ordning och drog sedan…

…hem till Sophie och Fredrik som bjöd in till dagsfest!


Det serverades Bloody Marys….

…och Trump fick bokstavligt talat kyssa mitt arsle.

När klockan slog sex hoppade vi in i en Uber som tog oss bort till Södermalm och hem till Martina och Lasse. Det var deras tur att bjuda in till middag och då vi i år har kört på Mexicans-tema fortsatte ju givetvis värd-proffset på mitt favorittema. Jag, Calle, Elina och Kristian har tidigare i år haft middagar hos oss och denna middagen skulle egentligen ägt rum redan i somras men det kom tyvärr lite saker emellan. Men nu, äntligen, så var vi alla samlade igen och kvällen blev precis så bra som Martina och Lasse är. Vilken matlagning och vilka jädra proffs till värdpar!

Jag började tyvärr känna mig dålig under kvällen och kom på mig själv att svettas rejält när vi högg in på efterrätterna. Jag tänkte inte mer på det fören jag satt i taxin och frös trots ullkappa och värme på.

Och som ett brev på posten så vaknade jag med feber och i princip ingen röst alls på söndagen. Förstod ganska snabbt vad min seghet vid löpningen dagen innan hade berott på och ställde in hela dagen. Sen låg jag i sängen hela dagen och varvade serier med att sova. Vilket jag även gjorde i måndags.

Det var den helgen. Fram tills söndags var den riktigt riktigt bra, sen blev den ungefär lika dålig som filmen i fredags. Hej!

Min helg i bilder V44

Min helg började med att hade ett väldigt spännande möte inför nästa år med ett stort internationellt märke. Fick kämpa att inte börja studsa på stolen. Play it cool sa min inre röst men alla som känner mig vet att jag inte är så cool. Ha! Efter mötet gick jag och körde en timmes intervaller på Barrys och sprang som om jag hade eld i röven. Denna känslan fortsatte sedan hemma när jag började preppa middagen som jag hade tagit  på att laga. Ni var ett par tusen personer som följde mitt matlagningskaos där det mer eller mindre gick åt helvete. Riset var oätligt (skyller på receptet) och halloumistroganoffen var väl helt okej. Eller ja, den var god. Men lite klen då riset inte riktigt kunde stötta upp hela upplevelsen. Jag är inte huslig av mig. Det är liksom inte min starka sida och jag ser rött av recept. Men hur som så hade vi en trevlig kväll med Louise och Alex som kom över. Vi planerade en resa till Nashville och jag dansade linedance. Inga konstigheter.

Så blev det lördag och jag hade event med Lofsan, Reebok och Stadium. Mer om det finner ni om ni scrollar neråt.

Direkt efter jag hade kommit hem från eventet tog jag en dusch, bytte om och hoppade in i bilen. Det var dags att varva ner ordentligt. Vi körde norrut, tog färjan över till Ljusterö och körde en bit in på ön innan vi slutligen hamnade här, en oas precis vid vattnet. Här skulle vi spendera ett dygn tillsammans med Sophie och Fredrik. Det var raggsockar, brasa, massa god mat och nerhasat häng i soffan. Calle och Sophie spelade vändtia, jag och Fredrik låg och slötittade på Så mycket bättre och mobilen låg avstängd på bordet.

Söndagen började med 10 timmars sömn och då vaknade jag ändå först (gick dock och la mig först). Tassade upp, la mig i soffan och tryckte igång mobilen. Skrev ett inlägg om eventet, läste lite mail och stängde sedan av den igen. Efter en stund kom Sophie ner och vi begav oss ut på en promenad runt ön. Lagom till vi var hemma hade grabbarna ordnat frukost och satt på kaffet. Jag och Fredrik beslöt oss för att ta ett morgondopp innan frukost vilket var precis så kallt som bilderna visar MEN samtidigt oerhört härligt. Jag är uppvuxen på landet och har det senaste året mer och mer svalnat i tanken på att bo mitt i stan som jag gör nu. Förut var det väldigt viktigt för mig men jag märker hur mår bra jag mår när jag får vara nära vattnet och nära skogen. Så vem vet, om ett par år kanske ni hittar mig i ett hus. Då måste jag verkligen lära mig att laga mat, fan. Är det ett krav? Dock tror jag teknologin har utvecklats ett par snäpp så Uber-eats kommer finns båtvägen också. Ha! Dessutom har jag haft den goda smaken att välja en kille som är en fena på allt i hemmet, och som lagar mat lika enkelt som jag springer milen. Jag jobbar inte mansbebisar, här tar killen ansvar, ordentligt med ansvar. Det är sexigt och ett krav. Jag skulle aldrig kunna vara tillsammans med ett handlingsförlamad barn som fortfarande lever i tron att hans mamma ska komma och reda upp situationen och att kvinnor är förklädda hushålls-maskiner.

Framåt fyra packade vi ihop oss, körde hem, laddade upp med linsostbågar, choklad och Cola. Sen fortsatte vi temat ”inte göra ett skvatt” i soffan till serier.

Bra helg! Nästa vecka blir det mer fart på bygget.

Hej!

Min helg i bilder – Tatuering, Tyngre och Träning.


Fredagen började med att jag efter jobbet åkte bort till Södermalm där Escape Room håller till och placerade mig i kontrollrummet för att ge mina lag en riktig utmaning när de skulle tävla i Reebok x Intersports ”Exit the box”. För att få ledtrådar fick man gör burpees, squats och armhävningar samtidigt som man jobbade i ett team för att lösa de kluriga rebusarna och tankenötterna i de olika rummen. Jag gillar verkligen när man får vara kreativ och jobba fritt på events, det värsta som finns är att vara ”inhyrd” på ett event för att bara vara där. Jag vill utforma koncept, integrera och ge det lilla extra, vilket mina lag fick. Jag jobbar rätt nära med Reebok då jag är deras ambassadör och för varje event blir jag mer och mer involverad – vilket såklart är skitkul. Men åter till tävlingen, det var så roligt att se dem jobba mot slutet där skorna fanns som de skulle befria.


Framåt sju packade jag ihop och åkte bort till Berns där Felicia och Ellinor hade styrt ihop en Friyay-aw. Det var fullsmockat med folk när jag kom men jag hittade snabbt ett härligt gäng och såklart: sushi. Där det finns mat, där finns jag. Det var en riktigt bra uppstyrd kväll och jag ser framemot nästa event tjejerna kommer ordna. Stannade kvar tills va halv tio innan jag blev hämtad av Calle. Somnade ganska direkt när jag kom hem vilket var ett tecken på att veckan tog ut sin rätt när väl kvällen kom.


Så blev klockan åtta på lördagsmorgonen och jag mötte upp Johanna och Madelene utanför Sats Sportpalatset där jag brukar möta upp mitt löpgäng. Vi drog bort mot söder och körde söder runt innan vi fortsatte tillbaka till Kungsholmen och stoppade på 15 kvalitativa kilometer. Jag kunde helt koppla av och lägga mig lite snett bakom tjejerna som båda är starka löpare. De fick dra och jag fokuserade bara på att låta benen jobba och kroppen falla in i rätt löpteknik.


Bytte om, mötte upp Alexander och åkte till Kista för att gå på Tyngre. Det var spraytan, Barebells och proteinpulver i överflöd. Hälsade på i Reebok montern innan vi gick ett varm och hejjade på lite folk som dels var utställare men även besökare på mässan. Det är en speciell värld det där och jag är väldigt glad att ha varit i den, för annars är det så lätt att ha fördomar. Visst blir klädstilen lite sämre ju större muskler man får och visst tenderar töntiga uttryck som ”no pain no gain” fortfarande användas. Men i det stora hela så är det en bransch med enormt mycket träningsglädje, duktiga människor och en utveckling som har exploderat de senaste åren. Alla sporter har sina exemplar, jag menar, konditionsidrottare är absolut inget undantag.

Vidare in mot city där jag tvingade Alexander ta en outfitbild på mig. Här har jag leopardjacka från Soaked in Luxury, jeans från Zara, tröja från Lindex, skor från Billi Bi och väska från Gucci.
Tog ett stopp på Sephora för att möta upp Mindy, kramas med Felicia och såklart få brynen fixade. Hon är på riktigt the one and only på bryn i Stockholm, eller nej, i Sverige. Bryn är viktigt. De är så viktiga att Felicia var hemma hos mig 4 dagar efter olyckan och färgade brynen när jag låg i sängen. Man kunde ju inte se ut hur som helst, ni som vet, ni vet.

Ett tu tre så var det dags för familjemiddag med familjen Stråhle. Vi hade bord på Carousel men först så blev jag bjuden på ett glas bubbel uppe på TAK av Calle. Galet trevligt att kunna stå ute i mitten av oktober och kolla ut över ett rosaskimrande Stockholm.

Vaknade upp vid sju på söndagen och kände bara att nej, idag var INTE den dagen jag skulle spendera 2 timmar inne i en cykelsal. Så jag avbokade marathon-cyklingen och begav mig bort till Vici för ett strenght-pass istället. Det var preci som bilden visar, svettigt och en rejäl utblåsning. Tog 65 kg i pausböj och 14,5 kg i vardera hand i bulgarian split squats. Väldigt nöjd med dessa vikter. Det tar sig minsann.


Bytte om, mötte upp Sandra och gick sedan en timmes promenad runt Årstaviken. Vi har inte sett sen hon fick William, vilket är ett jäkla bra tag sedan så vi hade en hel del att ta igen. När vi skiljdes åt pratade vi om mammarollen varpå Sandra utbrister ”Jag är född till att vara mamma, jag gör det där jävligt bra”. Och ja, jag kunde bara hålla med henne. Vissa människor har det bara i sig, det kommer naturligt. Hon ställer sig liksom och kokar äppelmos klockan 07:00 en söndagsmorgon. Hade jag gjort det hade köket brunnit upp.


Jag vinkade av supermorsan och traskade bort till Hornhuset där jag hade en tatueringstid. Det blev 3 små flygplan i olika tidsepoker på underarmen. Det skulle egentligen bli en fjärde (ja jag hade redan två sedan innan) men jag valde att vänta med den 2-3 veckor. Varför vet jag ej, kanske vill jag ägna all uppmärksamhet åt mina flygplan ett tag, för att sedan ge plats åt mitt nästa motiv.


Resten av eftermiddagen spenderades hemma i sängen/soffan. Åt Polly, fick skäll av Calle för att jag fortfarande inte hade slängt blommorna som numera skiftar i en torr brunn färg och gjorde tortillas-pizzor med extra tryffelost på. Sen fastnade jag i serien ”Vår tid är nu” och somnade inte fören halv tolv då jag besatt låg under täcket och smygtittade på medan Calle sov.

Det var den helgen, lugn och skön med mycket god mat och vän-häng. Stor tumme upp på det. Hej på er!

Min helg i bilder – Espresso Martini brunch, långpass och kompishäng.

  • Äntligen är min helg i bilder tillbaka! Jag älskar dessa inläggen men de har hamnat lite i kläm då det har varit så mycket resor och annat som har hänt som har fått ”egna” inlägg. Men nu, nu är sammanfattningen av helgerna tillbaka. Hoppas ni tycker det är lika roligt som jag. Har ni andra önskemål på inlägg så får ni säga till.

    Nåväl. Fredagen började med att jag åkte hem efter jobbet direkt för att städa, tvätta och preppa inför lördagens brunch. Alexander kom över, vi åt sushi och kollade på Skavlan. Isabella L var med och jag är ju som många av er vet (som har följt bloggen) rätt fascinerad av henne. Det är en väldigt intressant figur och hon kör sin grej, på gott och ont, men jag tycker att hon är jävligt cool i många avseenden.

    Klockan ringde 07:00 på lördagsmorgonen och jag stack direkt ut för att möta upp Anna som tappert hade tagit sig upp för att springa långpass med mig. Vi fick ihop 15 km genom ett krispigt Stockholm och när vi passerade Djurgården låg det ett helt magiskt ljus över vattnet. Benen trummade på och hela turen pratade vi på om livets alla delar. Det var en fin tur, är glad att jag har träffat Anna via Friendcation. Det är riv i den lilla Portugisiska juristen.

    Kom hem, duschade, handlade allt inför brunchen och la mig sedan i sängen en halvtimme med mitt kaffe. Scrollade runt på olika bloggar, såg ett par IRONMAN-klipp på youtube och smsade med Calle som befinner sig i Kina.

    Sen blev det bråttom, tur att jag hade dukat kvällen innan. Herregud vilken respekt jag har för folk som har middagsbjudningar med fin-dukat hemma – det tar ju en halv evighet att förbereda. Får ju grav prestationsångest.

    Hur som haver så hann jag (med nöd och näppe) bli klar med lite hjälp av Felicia och Alex som agerade riktiga kompisar och kom tidigare. Kanske anade de kaoset och gjorde en proaktiv räddning. Felicia har ju varit om ett par köks-missöden jag har orsakat.

    Efter en stund droppade tjejerna in, en efter en till min Espresso Martini Brunch. Jag hade bjudit in tjejer som står mig väldigt nära samt några som jag precis har lärt känna och vill ägna mer tid med. Jag och Mathilda går way back, henne känner ni till. Samma sak med Alexander som jag ser som min familj. Louise behöver ni ingen vidare introduktion till då vi praktiskt taget sitter ihop. Felicia lärde jag känna för 2 år sedan och har gått från ett instaragg som blev min bryn-tjej till en riktig nära vän. Anja känner jag från början via Mathilda men vi har på senare tid börjat ses mer då jag, Alexandra och Louise har varit på en del events tillsammans. Isabel och jag var i Thailand tillsammans och sprang, obs varning för skryt, där jag även vann min åldersgrupp (läs mer om det loppet här). Sen har vi Annika som jag bara har träffat ett fåtal gånger men tycker är oerhört sympatisk och utstrålar något som jag dras till.

    Tiden gick oerhört fort och samtalsämnena byttes av i rasande takt. Det var högläsning av det briljanta kontot Mansbebisar, vi pratade om att starta eget, våga ta för sig samt hur skev branschen som många av oss är aktiva i är. Det var högt och lågt, skratt och diskussioner och det slog mig vilka fantastiska tjejer jag har runt omkring mig. Jag är oerhört tacksam över mina vänner och samtidigt som jag är väldigt öppen och inbjudan till alla så går det till en visst gräns och har missbrukat det så blir det tyvärr att jag helt stänger av. Det är något jag har kommit fram till med tiden inte är något att må dåligt över då jag när jag var yngre tyckte det var en jobbig egenskap. Men det är så jag är och det har gett mig oerhört många fina relationer men även tråkigt nog avslutat en del, vilket nu i efterhand visade sig vara helt rätt beslut. Men just där och då svider det, såklart.

    Efter SEX timmar var det 4 tappra själar kvar och framåt sju så satt jag och Alexander kvar och pustade ut. Jädrar vilken pangdag!


    Kvällen avslutades med att jag svidade om till ett set från Ottod’Ame och gav mig ut med Alexander, Daniel och Marcus. Vi drog till Yuc LatAsian för en drink. Synd bara att bartendern hade attityd och betedde sig om om vi skulle vara tacksamma över att bli serverade av honom. Dessutom glömde han mina nachos som han lite diskret beställde efter 15 min och drygt sagt åt mig att de var på väg. Det var så diskret att jag kunde känna vinddraget när han svepte förbi till köksluckan. Nåja, drinkarna var bra och sällskapet var ännu bättre. Jag avslutade kvällen genom att promenera bort till Hantverket för att ha följe hem med Elin som precis skulle stiga av sitt pass. Hon serverade mig himmelska hasselbackspotatisar med perfekt krisp samt ett glas bubbel medans jag väntade därefter åkte vi hemåt och jag somnade strax innan klockan slog halv ett.

    Så var det söndag och jag vaknade en timme före klockan skulle ringa vid nio. Lite smått sur hasade jag mig uppåt, gjorde en kaffe och la mig sedan i sängen igen. Skrev ett inlägg, kollade mailen och begav mig sedan bort till Vici för ett strenght-pass som jag hade bokat tillsammans med Anna. Det var riktigt roligt att köra och som jag skrev i min IG-post så kunde jag nästan maxa helt vilket gjorde mig så glad. Snart är jag tillbaka där jag var innan olyckan och jag vågar helt hoppas på att jag kommer må helt bra igen. Både psykiskt och fysiskt.

    Resten av söndagen bestod av några timmars jobb och bio med Jossan och Elin. Jag har Toscana-resan att tacka för den dejten, utan resan hade vi inte kommit varandra närmre och bokat in en söndagsdejt. Det var den helgen, väldigt lugn och skön. Ser framemot nästa, den kommer bli lite likadan, men undantag för brunch och bio. Eller vem vet, finns alltid plats för brunch. Kram på er, hej!

Joanna Swicas webbshop
Dölj
metro mode weekly

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!