Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av metromode.se. Genom att använda metromode.se godkänner du detta.

Läs merJag förstår!

Gilla oss på Facebook

Mina favoriter

SE ALLT

Samarbeten

Håll koll på vätskan!

I betalt samarbete med Powerade.


Det är varmt, olidligt varmt men ändå sitter man där på stålhästen och kämpar sig ut från den kokande innerstan. Ut, ut UT på milslånga vägar där man kan cykla fort, lätt och länge. Drömmen, eller hur? Vad som inte är drömmen är vätskebrist. Tro mig, jag vet allt om det. Inte nog med att jag är dålig på att dricka under träning. Fråga bara Emily som var tjugonde minut vrålar ” Joanna, drick!” så är jag fatalt dålig på att dricka sportdryck. Under IRONMAN 70.3 Marbella så drack jag en halv flaska på tre timmar. EN HALV. Förstår ni hur lite det är? Det fick jag dock sota för på löpet sen. Det blev lite bättre på IRONMAN 70.3 Jönköping då jag fick i mig 1,5 flaska, men fortfarande, det är inte bra.

Under min träning inför Kalmar har jag fått möjligheten att samarbeta med Powerade som har försett mig med sportdryck. De är lättdruckna, innehåller det jag behöver under mina långa cykelpass och smakar gott. Drycken är Isoton vilket innebär att kolhydrat och saltinnehållet är detsamma som kroppens nivåer och ger bra vätskeupptag när dricks då den inte tömmer cellerna på vätska. Låter det komplicerat? Okej, men såhär. Den innehåller både salt, natrium och kolhydrater vilket är väsentligt för under och efter hård träning.  För några veckor sedan gjorde jag en drink med citrus/lime-smaken efter mitt långpass. Jag hade sprungit 20 km och kom hem, hällde upp med några isbitar, lite mynta och pressade över lite mer lime. I med ett sugrör och tada-a det var som att muta ett litet barn att dricka.

Givetvis cyklar jag inte med flaskan utan preppar mina flaskor innan jag drar ut. Helst med passionsfrukt-smaken då den är absolut godast. Smakar saft och lämnar ingen eftersmak eller ”hinna” på tänderna.

Somliga kör med hederlig Coca Cola, somliga kör med vatten blandat med salt, medan andra kör med olika varianter av sportdryck som finns på marknaden. Det finns inga rätt eller fel, det viktigaste är att man dricker, i alla fall för mig. Det är det jag kämpar med inför varje tävling.

Lycka till och hoppas vi ses i Kalmar, ska hejja på er alla!

Catch up på WEIDAO.

Detta inlägget är ett samarbete med WEIDAO.

Förra veckan fick jag chansen att testa WEIDAO som ligger på Vasagatan 7. Jag bjöd med Calle, Felicia och Andreas och drog två flugor i en smäll: God mat och catch-up med Felicia och Andreas. Då vi alla är riktiga foodies och dessutom flygnördar passade denna middagen väldigt bra då vi avhandlade deras Asien-resa som de hade gjort nyligen.

Jag hade inga förväntningar på maten när jag bokade in kvällen utan tänkte att det skulle vara asiatisk mat och en trevlig kväll helt enkelt. Det var det, plus lite till. Alla fyra var rörande överens om att maten var riktigt riktigt god och över allas förväntningar. Dessutom var personalen supertrevlig och det kändes som att man var i en ”backficka” i Hong Kong då man klev in rakt från gatan och helt plötsligt befann sig i en liten restaurang med typiskt tema för maten. Det var liv och rörelse i lokalen men uppfattades aldrig som rörigt eller högljutt. Vi alla gillar när det är lite tempo så det passade oss perfekt.

Vi började med att beställa varsitt glas prosecco medans förrätterna som bestod av Kimchi, Edamame, Sashimi och Ebi Katsu (friterade räkor med stark chilisås) ställdes fram.

Jag gick loss på sashimin då jag älskar lax som jag dränker i soja och wasabi. Det är så jädra gott, speciellt tillsammans med öl. Ibland undrar jag det skulle vara att bo i exempelvis Hong Kong eller Japan. Tänker på tillgängligheten av rå fisk varje dag, lite som drömmen om Italien – pizza och rödpang every day. Hade fått ge upp cyklingen, däcken hade smällt.

Jag fick frågan häromdagen vilken mat som är min absoluta favorit och jag minns att det tog en stund för mig att svara då en riktigt god lyxpizza är farligt att dra om nära asiatiskt mat. När jag äter pizza så tycker jag det är guds gåva till mänskligheten, men när jag sen sitter på en riktigt bra asiatisk restaurang så ändrar jag mig och tycker att det finns inget bättre annat än stark asiatisk mat. Så jag antar att det kvalar in på samma plats. Förutom Morfars Scampi i Sweetchili-sås. Den tar förstaplatsen just nu. Jäklar vad goda de var.  Det rådde en kamp om vem som skulle få den sista scampin efter vi praktiskt taget hade länsat grytan.

Förutom scampi så fick vi även in Hong Kong fläsksida (gängets favorit), Tempura Rolls samt  Vegetarisk Bibimbap med tofu. En eloge till personalen som utan att blinka erbjöd sig att sätta ihop en vegetarisk meny åt mig då jag ej äter kött. Det var liksom inga problem och var det något som inte fanns med på menyn så ordnade dem det. Sånt gillar jag.

Efter 2 timmar och väldigt mycket resesnack senare tog vi motvilligt in en liten dessert att dela på då vi alla satt och flämtade så mätta vi var. Men ni vet hur det är, är man en sucker för efterrätt är det svårt att bara sluta efter varmrätten. Så jag och Felicia tog ett gemensamt beslut och tog in Mochi glass. För er som inte vet vad det är så är det glass inlindad i söt deg som är gjord på rismjöl. De kallas även för Bubbies. Riktigt goda samt perfekt om man egentligen inte orkar efterrätt då de är små (då kan man egentligen ta två).

Jag kan varmt rekommendera Weidao och kommer snart gå dit igen, det är alltid roligt att bli överraskad. Ibland kan de restauranger som man bara går förbi och aldrig skänker en tanke vara riktiga guldkorn. Man blir lätt lite ”hemmablind” bland sina vanliga krogfavoriter. Tack för en trevlig kväll, vi ses snart igen!

Carmel Market, strandhäng & TLVnights.

Detta inlägget är ett samarbete med Resia.

Sista dagen i Tel Aviv var något lugnare än de andra dagarna. Jag vaknade vid sju och tog en lugn jogg längs stranden tillsammans med Evelina och spenderade därefter morgonen fram tills tio på rummet medan de andra åt frukost med att jobba undan inför måndagen. Jag håller i utbildningar för bärgningsstationer om hantering av Tesla bilar i Stockholm och Göteborg nästa vecka och det fanns några sista lösa trådar som behövdes ordnas.

Det gick dock ingen nöd på mig för jag missade frukost, oh nej. Är det något jag är bra på så är det att sniffa fram god mat vart jag än är. Det tog inte många minuter efter att vi hade kommit fram till Carmel Market som ligger mitt i Tel Aviv tills jag stod med en färsk smoothie i min hand och vegetarisk burek med spenat och stark sås i min andra hand. 10 Swicasolar av 10 möjliga.

Jag älskar marknader. Allt liv, musik, dofter och höga röster som ropar ut priser samt köpslår med andra säljare gör mig helt pirrig i kroppen. Jag älskar att gå runt och smaka mig fram längs stånden, pruta, upptäckta och vara en del av myllret. Besöker ni Tel Aviv så måste ni besöka Carmel Market, det är en riktigt bra marknad och angränsar med bland annat designmarknaden som ligger alldeles bredvid. Där säljer små och stora konstnärer sin konst, man kan köpa smycken, kläder samt läder och träsnideri.

Vid tolv tog vi en taxi ner till stranden och spenderade resten av dagen med sola, äta gott och dricka Coronas. Det märktes att det närmade sig helg då det var mer folk än i början av veckan på stranden och volymen hade höjts på de olika strandrestaurangerna. Det var verkligen så jäkla härliga vibes och vi kom i stämning för kvällen direkt. Speciellt när vi dessutom firade ett år med Friendcation vilket resulterade i att jag och Louise fick en idé. På vägen tillbaka till hotellet slank hon och jag in i butiken och köpte med oss 2 flaskor bubbel som sattes på kylning medan vi gjorde oss i ordning, eller rätta sagt Felicia gjorde i ordning då hon bistod med sina smink-skills kvällen till ära. Sen smet vi upp till högsta våningen där vi hade fått låna sviten som hade en fantastisk takterrass av hotellet. Så medan Louise förberedde bubblet för tjejerna så skickade jag ett kryptiskt meddelande till dem att infinna sig utanför rum 701 vid halv sju.
Fullpott på både utsikt och damer.Här började kvällen, vi skålade för Friendcation 1 år och såg framemot sista kvällen i Tel Aviv där vi skulle skulle få förstklassig service av TLVnights.  Det är helt galet att vi inom loppet av ett år har lyckats få till vår första utlandsresa med Friendcation, är så galet stolt över mig och Louise. Tänk att vi firade ett år i Tel Aviv, hade någon sagt det till mig och Louise för ett år sedan när vi satte namnet Friendcation och startade FB gruppen på vår första staycation på The Wineryhotel hade jag förmodligen inte trott dem. Visst har vi stora drömmar och tror stenhårt på Friendcation, men man får fortfarande nypa sig själv i armen. För det är inte självklart att saker och ting inträffar vilket jag tror man lätt glömmer bort i all jobb man lägger ner. Man bara gasar på och glömmer av att stanna upp och ta in allt som händer. Vilket vi gjorde där på taket i Tel Aviv och jag kände en sådan enorm tacksamhet över livet.

Vi har lyckats och den känslan är oslagbar.

Klockan åtta hade vi bord på Aria där maten var sjukt bra. Jag blev riktigt förvånad över hur hög klass det var på råvarorna då det brukar vara sisådär mat på restauranger som även kör ”klubb”, det är lätt att maten halkar efter då. Men som sagt, den var riktigt riktigt bra och stället hade fått högt betyg om det inte vore för servicen, den var tyvärr inte den bästa. Men det gjorde inte så mycket då sällskapet var kanon och vi hade en supertrevlig middag med goda drinkar och framförallt – pangmat.

Runt tio kom Ido som skulle visa oss runt på nattklubbarna, han jobbade för TLVnights vilket är en eventbyrå som anordnar fester i Tel Aviv, samt arrangerade klubbrundor samt andra events. Han skulle köra en light version av deras nattklubbs-koncept med oss vilket innebär att vi skulle få se 2-3 av de coolaste klubbarna i Tel Aviv som man kanske inte hittar själv som turist såvida man inte har riktigt bra koll eller kontakter. Först ut var Sputnik vilket var en underground klubb som lutade mer åt techno/house scenen med små rum och barer som slingrade sig runt i en underjordisk ”lokal”. Det rådde fotoförbud där nere men ägaren som hängde med oss på plats gav oss tillåtelse att ta en bild vilket jag såklart var snabb med att föreviga med min egna mobil. Efter en drink och en högst tveksam shot som smakade brända vingummin gick vi vidare till Kuli Alma som låg precis runt hörnet till Sputnik. Cool klubb med grym RnB och cool konst på väggarna. Det blev en timmes dansstopp där då alla fick feeling och röjde loss totalt vilket bara ökades när vi gick vidare till Zoo Zoo Bar som var en blandning på en afterski på speed och en riktig riktigt stökig hemmafest. Det kan vara den absolut roligaste baren jag har varit på väldigt länge. Dans på bardisk uppmuntrades och det sprutades konfetti från taket och spelades GRYM musik.

Vi avslutade med drinkar och en jäkla massa dans på lokala Lima Lima där jag och Lina blev kvar medan resten av gänget tog en taxi hem. Här skulle vi varit smarta och hängt med, men nejdå, vi tyckte det var en strålande idé att beställa in bubbel och dansa till Israels vinnarlåt klockan halv fem på morgonen. Vilket var en strålande idé just då men inte direkt 2.5 timmar senare när vi skulle åka till flygplatsen. Herregud, så dåligt som jag mådde igår har jag inte mått på väldigt länge. Men det var SÅ värt, för utekvällen var grym. Vi hade så jädra roligt och det kommer kännas fjuttigt att gå ut i Stockholm efter att ha spenderat några dagar i Tel Aviv. Herregud vilken grym stad och människorna är helt fantastiska. Vi sa det igår när vi summerade vår resa att det är en helt annan respekt för tjejer på nattklubbarna där nere. Visst kollar killar, men aldrig att de kom fram och var sliskiga eller att man kände en hand på rumpan. Inte heller dansade de in i en eller var på något sätt påflugna. Inte ens när jag råkade gå in i ett par tjejer fick jag en sur blick, de bara log och sa att det var okej. Här hemma hade jag förmodligen fått en hård knuff i ryggen av en rabiat brud.Med det sagt så avslutar jag Tel Aviv resan med att säga: om du funderar på att åka dit men känner dig osäker eller orolig för säkerheten i landet – var inte det! ÅK! Det är ett helt fantastiskt land som överträffar alla ens förväntningar. Det är rent, snyggt och väldigt enkelt att ta sig runt. Alla talar extremt bra engelska, människorna är högutbildade och oerhört vänliga. Jag har redan börjat titta på datum att åka tillbaka, det blir så när man har ett nytt favoritland på listan.

Tack för en underbar resa, vi är oerhört glada över att kunna göra detta samarbetet med Resia och Ministry of Tourism. Att upptäcka nya länder med nya människor ligger oss väldigt varmt om hjärtat, så tack för 4 oförglömliga dagar i Israel! <3

Jerusalem & Döda havet.

Detta är ett inlägg i samarbete med Resia.
Igår fick vi verkligen känna på Israel, det var alltifrån kryddiga dofter i bazaren, saltdopp till en uppfriskning i religionskunskaperna där jag överraskade mig själv med att faktiskt ha rätt bra koll. Men låt oss börja med vår rundtur i Jerusalem. Vid nio plockades vi upp av vår alldeles egna chaufför Mr Sicka samt vår guide Karl som tyvärr lämnade oss på kvällen då han skulle ta hand om en grupp kanadensare i tolv dagar (om det är någon som ska till Tel Aviv och vill ha en helt underbar guide – säg till mig så får ni Karls uppgifter)

Skjortklänning från Ottodame. espradilles från Syster P, scarfe från HM och solglasögon från Gucci.
Vi rullade ut från Tel Aviv och körde i ca 45 min till Jerusalem där vi oss steg för steg betade oss igenom de nyare delarena av Jerusalem fram tills de judiska kvarteren och därefter hjärtat av Jerusalem – gamla staden som ligger innanför de fyra murarna och där västra muren även kallad för klagomuren finns. Men innan vi besökte den gick vi in i Heliga gravens kyrka som ligger på Golgata där Jesus korsfästes och det är även där Jesus återuppstod. Nu är jag inte troende men kommer från en troende familj och då jag är född katolik och haft två morföräldrar som har varit oerhört troende under min uppväxt kunde jag inte helt skaka av mig känslan av ”storhet” efter vårt besök inne i kyrkan. Väl inne tyckte jag det var lite jobbigt då det var rätt mycket folk och jag tyvärr tycker religion har skadat mer än det har hjälpt men efteråt, som idag när jag skriver blogginlägget så är jag oerhört glad över att jag besökte dessa platser i Jerusalem. Det är ändå vår historia, en del av hur världen ser ut idag och jag tycker det är oerhört viktigt att kunna i alla fall lite om den.


Innan vi begav oss tillbaka till vår lilla minibuss som stod och väntade på oss utanför den västra muren så gick vi igenom den slingrande bazaren till den ”nionde stationen” där vi slank in i ett litet hål i väggen med plast stolar (enligt mig den bästa maten) och höga röster som ropade ut beställningar. Där åt vi den godaste falafeln i våra liv. Jag är helt seriös, den var helt brutal. Det bästa med lunchen var ändå att Evelina som första gången i sitt liv smakade falafel och tyckte det var så gott. Jag kom på mig själv att sträcka lite extra på mig då jag blir barnsligt glad över sådana saker. Det är svårt att förklara, men jag stolt och glad att det man själv tycker om och delar med sig faller någon annan i smaken och då jag tycker det är så roligt att upptäcka nya saker med andra människor blir jag väldigt rörd över att få vara en del av någon annans upplevelse.

Efter lunchen var matkoman helt sanslös. Felicia stapplade ut från stället samtidigt som jag kippade efter luft då jag var så mätt att mina lungor höll på att strypa mig. Ändå stod man där 10 minuter senare och bröt bröd med gänget enligt judisk tradition i en smal gränd mitt i Jerusalem och det var som att vår matkoma aldrig hade hänt.

Så var det äntligen dags för döda havet, jag talar nog för alla när jag skriver att vi var väldigt förväntansfulla. Dagarna innan hade vi fått info om att absolut inte raka oss samma dag då det skulle komma att svida ordentligt. Inga problem tänkte jag när jag var på väg ner i vattnet varpå jag skrek rakt ut samma sekund jag doppade foten. Mitt skoskav, en härlig liten köttig historia på foten, hade missats och det sved till ordentligt när jag steg i vattnet.

Döda havet är en endorheisk saltsjö ca 430 meter under havets yta och är belägen på gränsen mellan Palestina och Jordanien, vilken tar ca 1 timme och 45 minuter att nå från Tel Aviv med bil. Då sjön är belägen längst ner på jorden är det även oerhört varmt där då det blir som att man är i en ”krater”. Detta gör att vattnet är varmt och det lite känns som att man är på en annan planet. Vilket förstärktes när man gick i vattnet och omedelbart flöt upp. Det var riktigt svårt att hålla nere fötterna, vilket kanske inte är så konstigt då vattnet är 9.4 gånger saltare än i våra vanliga sjöar och hav.

Efter två timmar av lerinpackningar och bad tog vi alla en efterlängtad dusch och packade in oss i bilen igen. Tror vi kom fram till hotellet vid sextiden vilket är svaret på frågan jag har fått av några av er om det går att köra dagsutflykt till Jerusalem med stopp vid Döda Havet. Det går, men var förbereda på en intensiv dag. Men det går absolut.

Min hud är len som en babyrumpa och mitt köttsår på foten har läkt igen, kort och gott: ännu en toppendag i Israel.

Snapshots Tel Aviv dag 2

Detta inlägg är ett samarbete med Resia.

Så var man här igen, i sängen med datorn i knäet och ett leende på läpparna…och en väldigt väldigt uppsvälld mage av all god mat vi äter hela dagarna. Jag tänkte hålla mig kort och bjuda på en bildbomb från dagen istället för att skriva en massa text då jag verkligen vill somna innan tolv idag då jag ska upp och springa imorgon bitti innan vi åker till Jerusalen och Döda havet. Är ni med? Okej, here it goes!

Kan vi ta en minut och smälta vår frukost imorse? Den äts ute i strålande sol nere vid vattnet i hamnen och smakar gudomligt gott.

Felicia tog sightseeingen i Old Jaffa på allra högsta allvar.

En av många vyer från gränderna i Old Jaffa.Marjorie, eller Maaaaaaarjee som jag kallar henne fick tio poäng i posering idag. Varenda bild jag har tagit på henne har hon nailat. Naturbegåvning.

Ni kan även kalla oss för hattmaffian.

Lunchpaus nere vid Mezzanine i hamnen. TIPS: Fried shrimp popcorn och hummus. Ät, ät lite mer, och så lite mer. Och slutligen: njut.

Vi var och åt middag på Dr Shakshuka vilket är ett äkta libanesiskt ställe som drivs av en gammal bankrånare (thats what they say) och jag var såklart lyrisk. Jag älskar libanesisk mat och denna typen av middagar är mina favoriter, jag älskar sharing och när man kan sitta i timmar och bara äta, prata och äta ännu mer. Fick flashbacks från när jag jobbade i Marrakesh och åt middag i flera timmar.

Avslutade kvällen med en drink på ett ställe några kvarter från vårt hotell och nu ska jag äntligen sova för nu är inlägget färdigställt, natti hej!

Joanna Swicas webbshop
Dölj
metro mode weekly

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!

Home
Jannike Ebbing
Lifestyle
Emelie Walles
Lifestyle
Evelina Andersson
Lifestyle
Cassandra Klatzkow
Lifestyle
Susanne Barnekow
Lifestyle
Tess Montgomery
Home
34 kvadrat
Hälsa
Joanna Swica
Lifestyle
Sophia Anderberg
Mode
Mathilda Weihager
Mode
Paulina Forsberg
Hälsa
Foodjunkie
Mode
Tyra-Stina Wilhelmsson
Lifestyle
Cassandra Lundgren
Hälsa
Josefines Yoga
Mode
Fanny Ekstrand
Mode
Emma Danielsson
Lifestyle
Sara Che
Mode
Imane Asry
Lifestyle
Fanna Ndow Norrby
Hälsa
Jenny Sunding