Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av metromode.se. Genom att använda metromode.se godkänner du detta.

Läs merJag förstår!

Gilla oss på Facebook

Mina favoriter

SE ALLT

Projekt köttfritt

Inkompetent yogi, projekt köttfritt och att vara tillfreds med att inte vara tillfreds.

Skrev om min yogi-upplevelse igår på Instagram och tänkte kopiera in texten här med då jag tycker den är väldigt passande för min känsla som jag har här borta.

”Jag är ingen Yogi. Och nej, inga kommentarer om att man aldrig ska blockera sina tankar på det viset. Jag är ingen yogi. Punkt. Och ska jag vara riktigt ärlig så har jag testat och försökt yogilifestyle fler gånger än många av er har sagt ”jag börjar på måndag.” Med samma resultat: ointresse. Med det sagt så betyder det inte att jag inte uppskattar de få sekunderna när det faktiskt klickar och att befinna mig på mattan när jag väl prioriterar det. Som nu. Idag. På en solig uteplats i Spanien. Med fåglar som kvittrar, vatten som porlar och varma brisar som smeker min pulserande kropp. Jag är ingen yogi. Och det är helt okej. Men vad jag däremot är, efter år av besvikelse att vara något jag inte kan leva upp till, det är att jag är harmonisk till att inte vara just det. Jag är ingen yogi, men det går lika bra ändå.”

Jag är tillfreds med att inte vara tillfreds med yogan. Tänk att något så enkelt som denna mening kan vara så laddat som det har varit för mig en tid tillbaka. Jag minns hur jag köpte klippkort på pilatescenter vid Odenplan och verkligen gick ”all -in” i den träningen. Jag yogade, gick på barre och körde pilates vecka efter vecka trots att jag hade en gnagande irritation inom mig som bara växte efter avslutat pass.

Min kropp var hungrig på mer rörelse, jag var inte stimulerad och jag hittade inte flowet. Jag försökte intala mig själv att detta är grymt för mig och att det är såhär man ska träna.

För alla andra gjorde ju det.

Därför är det så skönt att få landat i att yoga inte är min grej och vara okej med det. Jag var lite nervös när jag tackade ja till resan, för det första jag tänkte på var: Yoga every damn day? Kan jag som inte är en yogi åka på sånt här?

Men sedan tänkte jag på min nya inställning som liksom har öppnat upp på så sätt att jag:

  1. Inte känner mig stressad när jag väl yogar. Det blir som det blir och ser ut som att jag har spasmer med krokiga stela kroppsdelar.
  2. Jag pressar mig inte att göra övningar som jag inte känner mig bekväm med, då lägger jag mig istället i barnets position (som en liten boll) och vilar tills nästa övning.
  3. Jag ser humorn i mina fatala inkompetens. Och skrattar högt åt det.

Dessa tre punkter har för mig dessa dagar betytt att jag faktiskt har njutit några få, men ack så betydelsefulla, minuter när jag väl har ”nailat” en position. Och det för mig är ganska stort. Och jag inser att det inte är så hemskt ändå, när man står där som jag skrev ovan, på en solig uteplats i Spanien och mår väldigt väldigt bra. Vilket leder till svaret på min fråga att ja, jag som inte är en yogi kan definitivt åka på en sådan resa.

En annan insikt som först mer var en besvikelse över att jag hade misslyckats så grovt var min vegansatsning. Såhär är det, jag skulle vilja skriva till er att det går så bra med veganveckan och att det är lika lätt som mina köttfria veckor har varit. Men det vore att ljuga och ge sken av en perfektionism som inte är i linje med vem jag är. Det är skitsvårt och jag är inte tillräckligt motiverad. För att vara vegan är inget som tilltalar mig att vara resten av livet, därför finner jag det också väldigt svårt.  Så hur går det då? Köttet är ju plättlätt, det har jag inte rört och är heller inte sugen på.  Osten har jag inte rört och visst har det varit lite kämpigt, men det har gått. Jag har däremot fått rucka lite på fisksituationen då vi har 4 alternativa maträtter att välja mellan både för lunch och middag och vissa gånger har det helt enkelt inte funnits alternativ utan fisk. Så ja, någon gång har jag valt fiskrätt till varmrätt, jag menar det är inte meningen jag ska äta luft, jag tränar och är aktiv – vill ju inte avlida här nere. I vissa maträtter har det funnits mjölk och det har jag helt enkelt fått ta. Men det är väldigt lite och jag har tagit aktiva val som att skippa såser och topping. Jag har även valt sallader med frukt till förrätt eller hummus med grönsaksstavar. Gällande efterrätterna så väljer jag bort dem och tar endast färsk frukt. Vid frukosten äter jag enbart frukt eller granola/nötter med mandelmjölk. Dock tog jag en liten bit omelett igår då jag var sjukt hungrig efter löpningen. Och vet ni, det gör fan ingenting.

Så nej, 100% veganskt är det inte på denna resan och jag är okej med det. Igår var jag rätt besviken på mig själv, men nu har jag landat (i även detta) att så länge jag försöker och gör val utifrån min hälsa och ändå är medveten vad jag äter så är det bra. Det positiva denna veckan dock är att jag har fått i mig minimalt med socker. Igår åt jag en sked chokladmousse, men det är allt. Och det känns riktigt bra för en sockertorsk som mig. Men jag fortsätter kriga, veckan är inte slut än.

Summan av kardemumma är alltså att jag mår väldigt bra i kroppen av att vara köttfri, dragit ner på mejerierna ännu mer än innan, de är nästintill obefintliga och äta mer grönsaker, frukt och ”rent”. Det känns bra. Så nu är egentligen

I frågan om jag kommer fortsätta med projekt köttfritt som nu egentligen är avslutat så är svaret: Ja med en  80/20 fördelning.

Jag kommer inte äta kött, såvida jag inte befinner mig på en Michelinkrog och blir serverad ordentligt kött, då kan jag eventuellt tänka mig att äta det. Jag kommer även fortsätta med att hålla nere mejerierna så mycket det bara går och verkligen försöka att köra så cleant så möjligt. Vad kallar man det? Flexitarian? Stockholmsvegetarian? Äh, jag vet inte. Behöver man ens kalla det för något? Jag äter det jag mår bra av och det jag vill. Är jag bortbjuden och det serveras en magisk ostbricka, ja men då kommer jag ta en liten ostfan. Men finns valet mellan en fruktsallad med eller utan grekisk youghurt så kommer jag välja utan. Aktiva val för mitt välmående. Men inget fängelse. Jag älskar mat och dryck alldeles för mycket för det.

Det är lite som med yogan har jag kommit fram till. Iden och bilden av det är tilltalande, men i praktiken så är både veganism och yogilifestyle alladeles för tråkigt. Så jag plockar delar av det, kränker några hängivna människor på vägen och fortsätter forma min livsstil exakt som jag vill ha den. 

Projekt köttfritt vecka 5.

På måndag (om fem dagar) är det meningen att mitt projekt ska vara avklarat. Då har jag kört sex veckor utan kött. Vad jag tycker om det och hur det har gått vet ni redan. Det har inte varit svårt alls. Tvärtom.

Men istället för att avsluta det helt på måndag tänker jag växla upp. Jag har en födelsedagshelg framför mig nu i helgen, och det är inte vilken som helst, utan min kära sambos födelsedag. Vilket jag vill fira, ordentligt då vi bland annat har en middagsbokning på Mathias Dahlgrens ”Matbaren”. Det är den enda anledningen varför jag inte växlar upp redan nu. En egoistisk men ack så ljuvlig anledning. Men på måndag, då testar jag full vegan (så gott det går) en vecka vilket passar bra då jag som sagt flyger till Barcelona på yoga/träningsresa i fem dagar. Jag ska försöka vara strikt och kommer inte stånga mig blodig om jag hamnar i situationer där det inte finns något annat än produkter med exempelvis mejerier eller fisk att tillgå. Det är som sagt inte blodigt allvar. MEN. Jag ska verkligen försöka göra ”veganska” val och ta tillfället i akt att ge min kropp mer växtbaserad kost. Jag menar, hey, varför inte göra det enkelt för sig när man ändå ska befinna sig i Spanien i några dagar och slipper laga maten själv.

Proteinet då? Jag har ökat min mängd av baljväxter, grönt samt lagt till en extra proteinshake om dagen. Äter när jag är hungrig helt enkelt.

Så varför vegan? Varför inte? Kul att testa. Gillar jag inte det eller min kropp reagerar negativt på det – ja då är det inget för mig. Men man vet ju aldrig om man inte testar. Plus att det är så man lär sig saker om sin kropp, man testar, analyserar och läser på.

Ska jag konvertera helt i framtiden? Mja, jag säger som såhär varför välja? Jag är väldigt liberal i den frågan och tror att man måste hitta sitt sätt, vad som funkar för en själv. Varför inte implementera mer och mer vegetarisk/veganskt och spara köttätandet till riktigt högkvalitativt och etiskt producerat kött? OM jag nu ens blir sugen på kött. För just nu är jag inte det. Jag tror att jag i framtiden förmodligen kommer landa i någon form av livsstil som innehåller fisk och ägg. Men mindre av det. Men vem vet, jag kanske svänger helt i den frågan om några månader. Jag vet inte just nu om jag ska vara ärlig, tar det som det kommer längs vägen. Just nu är allting väldigt nytt kring hur jag ska resonera i olika sociala sammanhang, min kunskap och nyfikenhet. Det är det som är det fina med att grotta ner sig i ämnen, man ger sig själv utrymme för att tänka om, utvärdera och byta åsikt. Allt är ej skrivet i sten och man befinner sig i olika faser i livet som därmed också öppnar upp för nya insikter.

Jag har även ett riktigt roligt samarbete på gång som släpps i dagarna – vilket passar denna utmaning perfekt. Håll utkik, jag tror ni kommer gilla det.

Vi hörs, hej!

Projekt köttfritt – vecka 4

 

Då har fyra veckor gått och jag är inne på vecka fem. Förutom ett liten språkligt kommunikationsfel häromdagen (i Prag) på restaurangen vi åt på så har det gått väldigt smidigt.

Det som hände var att jag var riktigt trött och hungrig, hjärnan hängde ej med och när servitören kom så sa jag rätt (skulle ha makrill med rotfrukter etc..) men pekade på rätten ovan vilket var vaktel dvs fågel. Så när jag fick in den och insåg missen orkade jag inte tjaffsa vilket jag vanligtvis inte har några problem med att göra, men här hade ju jag varit otydlig med, så jag åt. Och det var helt fine, herregud, världen går liksom inte under för att jag oplanerat råkar få i mig 3 små pyttebitar fågel.

Men förutom det så har jag faktiskt lyckts trixa och dona även fast jag de senaste 6 dagarna har befunnit mig på resande fot. På tal om resa. Det var så roligt. Vi var ute i Dublin i helgen och klockan var runt tre på natten. Vi hade precis kommit ner till en mörk källarlokal där en stor klubb låg. Runt omkring gick servitörer med pizzaslices som man kunde köpa för en euro stycket. Jag minns inte vem det var som köpte en slice och tryckte in den i munnen på mig, men det jag minns var att jag direkt kände köttsmaken och spottade ut salamibiten. Vi skrattade så mycket då jag några minuter tidigare hade gått rakt in i en glasdörr men att ha koll på en liten liten salamibit, ja den jävlar hade jag koll på.

Vad jag däremot har ätit mer av denna veckan är ägg. Befinner mig på ett hotell där frukostutbudet inte är så stort och då jag inte har lust att en massa äta bröd med smör och brieost så har jag istället käkat äggröra med tomatröra. Helt fine med det med. Som sagt, jag är inte nitisk och kött är det jag huvudsakligen utesluter. Ägg och mejerier är sekundärt. Meeen som jag skrev förra veckan så laddar jag inför en sista vecka som full vegan. Det kommer däremot bli riktigt jobbigt och bökigt. Det känner jag på mig. Men hey, är det någon som är van vid lite utmaningar så är det jag.

En observation dock. Helvete vad jag är MER chokladsugen numera? Och en sak till, för att svara på den 55:e frågan gällande om jag känner att jag har tightat till mig dessa snart fem veckorna. Nej. Snarare svällt. Men känner mig pigg och fräsch ändå.

Slut på rapportering, nu väntar middag. Jag har spanat in en riktigt god vegetarisk mangosallad med nudlar på ett ställe i närheten – hejsålänge!

 

 

Projekt köttfritt – vecka 3.

Tre veckor utan kött. Tre veckor utan bacon, charkisar, kötträtter på restauranger och kebabpizzor.

Jag önskar jag kunde ge er mer dramatik. Mer ångest. Mer slit. Men tyvärr. Jag är nästan lite besviken, det är för lätt. Det beror nog helt på att jag äter fisk istället i sammanhang där kött serveras. Det är liksom ingen uppoffring. Ingen prestation. Inga konstigheter liksom. Firre är ju gott.

Hur har det gått med äggen då? Jag åt 2 stycken i mina bananpannkakor i helgen. Men förutom det, inget som helst sug efter just ägg.

Nu är det tre veckor kvar och jag funderar att köra lite mer hardcore sista veckan. För utmaningens skull. Eller så förlänger jag mitt projekt med en vecka då jag ska på yogaresa till Barcelona sista veckan i September och tänker att då kan man passa på att köra lite mer hardcore när man är där nere.

Fick frågan om jag märker något skillnad rent kroppsligt. Tyvärr måste jag säga att det är ingen skillnad alls, kaaanske att jag inte är lika uppsvullen i magen. Men annars nej. Inga mirakel där inte. Men det är inte över. Det kan hända grejer, det är som sagt några veckor kvar.

Ha en fortsatt fin dag. Kram på er.

Projekt köttfritt – vecka 2.

Det har nu gått två veckor av sex på mitt köttfria projekt och jag väntar  fortfarande på att köttsuget ska smälla till. Hittills har jag inte varit sugen överhuvudtaget. Jag suktade inte ens efter burgarna som serverades på poolpartyt i fredags på bröllopet. Bad om en halloumiburgare istället och hann inte ens tänka tanken på att det var bökigt. Enda gången jag var tvungen att tänka till denna veckan var när vi skulle beställa pizza i söndags och jag fick läsa menyn lite noggrannare. Dock är utbudet på Kungsholmens pizzeria rena drömmen så fann snabbt en pizza som passade mig och dessutom var magiskt god. Jag menar, det går inte att misslyckas med en avokado, pesto och basilika pizza direkt.

Luncherna på jobbet är enkla då jag och Hanna gör egna sallader varje dag. Det är inte varje dag jag adderar lite tonfisk men det händer då och då. Äter som sagt fisk men har dragit ner på det rejält under dessa veckorna, samma sak gäller mejerier.

Gällande äggen så är jag inne på 2 veckor utan ägg. Det trodde jag aldrig och som jag skrev förra veckan så är ägg okej i mindre mängder, men på något konstigt sätt så lockar det inte alls just nu.

Kvällens middag var enkel då jag var lat efter träningen. Gjorde hallonsmoothie på cashewmjölk med färsk melon vid sidan och lite grönkålschips. Så himla smidigt och gott. Kan varmt rekommendera att ta på lite tryffelolja på chipsen. Magi!

Jag hoppas det går lika bra för er som är med på #projektkottfritt. Nu är vi inne i vecka 3 och snart halvvägs, det här fixar vi lätt.

Kram och godnatt.

Joanna Swicas webbshop
Dölj
metro mode weekly

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!

Home
Jannike Ebbing
Lifestyle
Emelie Walles
Lifestyle
Evelina Andersson
Lifestyle
Cassandra Klatzkow
Lifestyle
Susanne Barnekow
Lifestyle
Tess Montgomery
Home
34 kvadrat
Hälsa
Joanna Swica
Lifestyle
Sophia Anderberg
Mode
Mathilda Weihager
Mode
Paulina Forsberg
Hälsa
Foodjunkie
Mode
Tyra-Stina Wilhelmsson
Lifestyle
Cassandra Lundgren
Hälsa
Josefines Yoga
Mode
Fanny Ekstrand
Mode
Emma Danielsson
Lifestyle
Sara Che
Mode
Imane Asry
Lifestyle
Fanna Ndow Norrby
Hälsa
Jenny Sunding