Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av metromode.se. Genom att använda metromode.se godkänner du detta.

Läs merJag förstår!

Gilla oss på Facebook

Mina favoriter

SE ALLT

Recept, recensioner och kostrelaterat

”Mätt och pruttfull” – Punk Royale.

Årets baksmälla levererades förra lördagen när jag vaknade upp okristligt tidigt av att Calle stod och petade på mig samtidigt som han väste ”vaaaakna taxin kommer om 30 minuter”. Jag slog upp ögonen och det kändes som hundra käftsmällar bombarderade mitt stackars huvud samtidigt som mina ögon fylldes med grus.

Sån jävla misär.

Men vad gjorde girlfriend of the year? Hon kröp ner, packade in sig i taxin och åkte till Arlanda FYRA TIMMAR innan avgång för att Calle ville äta renskav i Amex-loungen på Pontus in the Air.

Håller där, får huvudvärk bara jag tänker på den morgonen.

Så vad var källan till denna misär? Julbord på Punk Royale. 

Det var ett förväntansfullt gäng som samlades förra fredagen på Eriks Gondolen för en fördrink. Stämningen var riktigt riktigt bra då i princip hela gänget gick på lite julledigt och var redo för en riktig brakmiddag.

vid nio-tiden åkte vi vidare till Folkungagatan där Punk Royale har sina två restauranger. Vi har tidigare ätit på deras ”vanliga” restaurang vilket var sjukt bra och jag älskar verkligen konceptet med pisshög musik, avslappnad stämning, ordentligt med drinkar och galna matkreationer och en känsla av att allt är tillåtet. Denna gången hade vi dock bokat på deras bakficka vilket låg vägg i vägg. Konceptet var samma men med en ”julig tvist” då vi faktiskt var där för att käka julbord vilket bestod av 15 rätter med tillhörande dryckespaket. Rätterna bestod av julens traditionella rätter men med en ordentlig tvist.

Jansons frestelsen serverades i ansjovis plåtburkar, knäcken kom med anklevermousse och osten hade pepparkaksdeg/kräm om sig. Det var syrliga sillröror, revbensspjäll med tillhörande plasthandskar och hemmabryggd öl. I slutet slängdes svenskarnas heliga graal Aladdin-asken fram och till kaffet fick vi hotshots samt risalamalta-efterätt.

Hela lokalen vibrerade av gamla E-type hits, rökmaskiner och då och då snurrades några av gästerna på hjulet vilket kunde innebära en fulgrogg i en ännu fular mugg, spank på skinkan, klädbyte eller shotsspruta med okänd smak (som jag råkade ut för såklart.)

Och även om några av rätterna inte var lika bra som de brukar så höll i alla fall festen nivån.

Mitt i alltihopa blev jag kissnödig och hojtade in i köket om jag fick låna personaltoan. Det fick jag om jag tatuerade in Punk Royale loggan på svanken. Tre sekunder senare stod jag framåtböjd över spisen samtidigt som en  kockarna drog ner brallorna på mig och tryckte till en gnuggis på ena skinkan.

Tre timmar senare tog vi det oerhört smarta beslutet att fortsätta kvällen på SOAP vilket kan ha gjort sitt för hur jag mådde dagen efter. För vad brukar hända när man väl är ute? Man drar vidare, och vidare..

Kvällen var riktigt bra men jag måste säga att Punkan gjorde mig lite besviken. Även om stämningen var råhög och maten var god så var det inget WOW. Det känns som att de har fått lite hybris och inte levererade ända fram. Jag tycker absolut inte det var värt 1600 kr per skalle, inte med den nivån. Och det spelar inte roll att det är deras ”backficka”, någonstans får man se service och kvalité kontra pris och jag tycker inte man fick det man betalar för.

Jag kommer dock testa deras ställe i Köpenamn nästa år och hoppas på att de sharpen up. Det tror jag dock, då danskarna och speciellt de kreddiga danskarna är jävligt medvetna om vad de gillar och inte gillar. Det blir liksom på en mer internationell scen där nere och även om grundarna bakom Punk Royal verkar väldigt avslappnade, kör sin grej och ger sken av att de skiter i vilket så är det trots allt business  och strävan efter att göra något riktigt bra. Och då spelar det inte så mycket roll hur mycket man ”dont give a fuck” utan man gör det, med ett jädrigt bra pokerface.

Jag håller dock fast vid en sak och det är att julbord med en twist är så mycket roligare än de vanliga. Och godare. Hej!

 

Årets första julbord är lika med Vinbord på Winery Hotel.

Igår var det äntligen dags för årets första julbord vilket inte var vilket julbord som helst utan ett oerhört inspirerande vinbord med fantastiska smaker, dofter och ambiance.

Vi har en väldigt tight dialog med Sarah som är marknads och kommunikations chef på The Winery Hotel efter vårt lyckade Staycation (läs mer om det här) för några månader sedan. Detta tycker vi är oerhört roligt, framförallt inför nästa år då jag och Louise planerar att göra lite saker ihop med The Winery Hotel vilket diskuterades i ett möte innan själva vinbordet satte igång. Jag kan inte så mycket om det nu, men jag lovar, håll koll – för ni vet ju vad som hände med vårt nästa staycation i Malmö som går av stapeln i februari, det sålde ju slut på mindre än 4 timmar.

Konceptet ”vinbord” är The Winerys svar på julbord vilket menas att vinet är i fokus. Du serveras sju olika sorters viner och till det tre olika smårätter. Dessa plockas på ett fantastiskt bord där man inte är begränsad, man får ta två. Vilket jag gjorde, såklart.

Vi var ca 13 stycken inbjudna gäster till middagen och merparten av dessa var matskribenter och journalister. Med oss till bordet hade vi även Ejnar Söder som har grundat hotellet samt hans son som har designat och satt sin prägel på hotellet. Har ju sagt det innan, det är ett riktigt bra location för foto, man hittar ständigt nya hörn att ta snygga bilder och mijön är väldigt inspirerande och snygg att vistas i.

Middagen började med att vi blev serverade ett spännande orange riesling från Mosel. Till det plockade jag bland annat en krabb och citrussallad och fänkolssotad lax. Därefter presenterades vi för en Chianti Classico Riserva där jag fick en egen lite större rätt till då jag inte äter kött. Det var en fantastisk, bön/risotto sallad med getost, nötter och krämig ost. För de som äter kött fanns det flera rätter att välja mellan, bland annat konfiterat anklår som såg riktigt gott ut.

Mina favoriter på under kvällen var helt klart blomkålssoppan med tryffel, gnocchin och ostbordet. Framförallt ostbordet då jag blev presenterad för en helt magisk Ratafia från Champagne som jag måste köpa hem.

Eller nej, jag måste lägga till dessertbordet. DET var verkligen en favorit. Herregud vilken sucker jag är för desserter. Det är ju det bästa på hela kvällen. Det och vinet såklart. Jag kommer aldrig någonsin utesluta vin från mitt liv. Det finns inte på kartan.

På tal om att köpa hem, visste ni att The Winery har en vingård nere i Toscana som varje år skickar upp druvor i september till Solna där vinet bryggs på hotellet? Bland annat deras egna Chianti Classico som vi även fick smaka under kvällen. Hotellet är det första i Sverige som har egen vinproduktion på plats vilket man kan besöka när man exempelvis äter vinbord eller bor på hotellet. Vi fick en rundvandring i vineriet efter de två första vinerna vilket var rätt skönt, för man blev inte sådär äckligt mätt när man efter ca 20 minuter satte sig till bords igen.

Avslutade kvällen med kaffe och dessertvin innan jag tog Louise under armen och promenerade hemåt till tunnelbanan i Solna. Somnade behagligt mät och väldigt väldigt nöjd med kvällen. Ser framemot att dela med mig av fler vin-upplevelser med er.

Tack för inbjudan Sarah + teamet på Winery Hotel, det var riktigt trevligt, som alltid.

Saffransmoothie


Här kommer ett efterfrågat recept på min saffransmoothie som jag brukar göra lite då och då. Den är riktigt smarrig och man kan även göra den riktigt riktigt tjock och frysa in den, då blir de glass!

1 banan
1 litet paket saffran (ni kan köpa dem över disk på exempelvis ICA)
1 dl Planti YogOat Vanilj
En skvätt mandelmjölk
2 dl Mango
1 halv avocado

Mixa och toppa sedan med valfri topping. Jag överkonsumerar kakaogranola, nötter, persionfrukt, kanel och kardemumma. Allt i en salig blandning med en STOR klick jordnötssmör på toppen.

Hoppas det smakar, hej!

Morots och halloumibiffar med dipp // Planti YogOat Naturell

I stolt samarbete med Planti.

Precis som jag säger i videon: Vad spelar det för roll vad man är?

Jag hamnade i en diskussion häromdagen där jag blev lite smått hånad gällande min kost och hela veggo-satsningen. Personen i fråga kallade mig för ”hittepå vegetarian” och fnös åt min egenkomponerade kosthållning. Det ojades och gnälldes, pulsen steg och jag såg i mitt inre hur personen läxade upp sina medarbetares lunchlådor på jobbet och kedjade fast sig vid träd på fritiden.  Skämt å sido, jag ska inte raljera – men jag har lite svårt för extremism. Det gäller även inom de ämnen jag är verksam i. Jag kan bli lika trött på fitnessfolk, triathleter eller feminister som helst slår över och börjar skamma andra kvinnor (bland annat) som jag kan bli på ”kostaktivister.” Jag finner mig själv att himla med ögonen så fort det slår över och människor blir helt hysteriska och nästintill tuggar fradga för att förankra och övertyga motparten att detta är det e n d a rätta.

När jag konfronterade och bad om förklaring till beteendet så var det rätt och slätt att antingen så är man vegan/vegetarian eller så är man INTE det. Man får inte kalla sig för antingen eller om man frångår reglerna.

Detta gör mig irriterad för det är just ett sådant beteende, ett sådant bemötande som avskräcker folk från att prova sig fram. Från att doppa tån och ta det steg för steg.

Jag testade köttfritt i 6 veckor och utökade därefter till 8 veckor med en full vegan vecka vilket inte passade mig alls. Alltså vegan-grejen, jag är fortfarande köttfri och går in på tredje månaden. Jag tyckte livet var så förbannat tråkigt som vegan och det passade mig inte alls. Däremot mår jag bra av att inte käka kött och äter idag mer fisk, frukt och grönt samt har dragit ner på mejerierna ordentligt även om jag äter ost då och då. Jag menar rödpang och en illaluktande ost – det finns inte på min världskarta att jag säger nej till det. Det finns dagar då jag äter helt veganskt och sedan finns det dagar då jag äter både lax, ägg och en bit ost. Jag trivs bra med det, väldigt bra faktiskt. Men framförallt: min kropp är harmonisk och jag lär mig något nytt varje vecka.

Kalla mig lat och för ”stockholmsvegetarian som enbart äter det som passar mig”, det är helt fine. Jag menar – är inte det hela ens livsstil går ut på? Att hitta sin grej som passar just en själv? Att välja ut guldkornen och äta det man tycker om? Vägen dit är inte genom ett uppvaknande en dag, det är ju genom att testa sig fram. Lägga till, trycka play, pausa, rewind och så kör man igen.

Jag är riktigt glad över detta samarbetet med Planti, det passar mig så oerhört bra och utmanar mig att testa nya recept och äta annorlunda. Och framförallt – gott.

Här kommer receptet på halloumi och morotsbiffarna. Den enklaste lunchen jag har gjort på väldigt länge. Min mamma hade varit stolt, finns hopp om hennes dotter trots allt.

3-4 st morötter.
150 g (1 paket) halloumi.
Salt och peppar.
2 ägg
2 msk kokosolja.

Riv osten och morötterna, blanda med resten av ingredienserna och stek sedan på låg värme. Servera med sallad, sötpotatismos och tzatzikidipp. Jag gjorde dippen efter ett vanligt tzatzikirecept men bytte ut mejerierna mot Planti YogOat Naturell. Läs mer om produkten här.

Hoppas ni gillar det. Kramhej!

Salmalax med tryffelkräm // Planti YogOat.

I samarbete med Planti.

Det är lätt att falla in i att göra maträtter som man känner till och är enkla. Det är en trygghet, i alla fall för mig. Jag är inte erfaren i köket, utan det som jag lagar ofta (läs flera ggr i veckan) är jag riktigt grym på men nya rätter och att improvisera, nej blir katastrof. Min kille brukar hyperventilera och kolla på mig med skrämd blick när jag gör entré i köket med ”ett nytt spännande recept”.

För han vet att:

  1. Han antagligen kommer få städa efter mig.
  2. Han måste äta det, oavsett hur det smakar.
  3. Han måste därefter hålla masken och tycka det är gott, för annars är hans dagar räknade.

Nu slapp han vara testkanin denna gången då jag hade tjejmiddag hemma och det var min tur att laga trerätters. Temat var ”tryffel och lax” då vi tidigare i år hade dragit lappar och de två lappar man fick skulle man komponera en middag av. Stackars Christine som fick mina två lappar som jag hade skrivit: ”Ukraina & kål”. Hehe..vadå? Jag är en tävlingsmänniska ända ut i fingerspetsarna.

Min trerätters bestod av följande:

Förrätt: Salmalax på en bädd av tryffelcreme gjord av Planti YogOat Naturell toppad med rödlök basiliki och havssalt.
Varmrätt: Tryffelpasta med en krämig topping gjord av Planti YogOat Naturell.
Efterätt: Chokladtryfflar gjorda på dadlar och kakao.

Jag tänkte dela med mig av förrätten som jag blev riktigt riktigt nöjd med. Detta var första gången jag gjorde den och tjejerna gav den tummen upp!

Steg 1 : Blanda 1 dl Planti YogOat Naturell med tryffel, salt och peppar samt en halv vitlöksklyfta som pressas ut och blandas ner ordentligt med krämen. Räcker för ca 2 små glas.

Steg 2: Finhacka salmalaxe, rödlök och lägg sedan ovanpå tryffelkrämen. 

Steg 3: Toppa med basilika. 

Hur enkelt? HUR BRA?

Kan även meddela att mitt självförtroende i köket steg ytterligare ett snäpp efter denna middagen. Blev till och med sugen på att shoppa nytt porslin. Det händer aldrig.

Nästa vecka kommer en kortfilm när jag lagar en enkel lunch. Ännu en sak jag måste öva på, att laga mat och prata samtidigt. Herregud, jag som tyckte killar hade svårt att multitaska.

Vi ses!

Joanna Swicas webbshop
Dölj
metro mode weekly

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!