Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av metromode.se. Genom att använda metromode.se godkänner du detta.

Läs merJag förstår!

Gilla oss på Facebook

Mina favoriter

SE ALLT

Mina bästa övningar för ett bättre löpsteg

Efter många om och men så är inlägget som så många har efterfrågat här. Ju mer ni önskar, desto lättare för mig att skapa material som ni verkligen vill läsa om. Jag vet inte hur många frågor jag har fått om vilka övningar jag har kört för att bygga upp mitt löpsteg och innan jag fortsätter med att visa dem vill jag klargöra en sak. Jag är ingen personlig tränare och rekommenderar alltid att ta hjälp av någon kunnig som är utbildad inom området. Jag har haft coach i över 2 år nu samt gått enstaka kurser själv för att lära mig mer om kroppens anatomi och hur olika övningar kan hjälpa mig. Men, med det sagt så betyder inte det är dessa övningar är för alla. Är du osäker, fråga din PT och be han gå igenom övningen med dig. Jag utgår alltid från mig själv och hoppas kunna inspirera människor att nörda ner sig i sin träning och vara sjysst mot kroppen så att den längre fram är sjysst tillbaka och levererar de resultaten du vill ha.

Låt oss börja med en av mina favoritövningar som kan utföras både med eller utan vikt. Jag brukar antingen hålla en viktplatta mot bröstet eller ha köra med stång. Varvar oftast med ett par lätta snabba set utan vikter för att därefter fortsätta med tungt belastade reps där jag spänner rumpan och verkligen jobbar med att inte ”studsa” upp utan trycka ifrån med benet som är placerat på bänken.

Jag hatar denna övningen. På riktigt, det är en riktig djävul, främst för att den är jobbig och jag alltid får sjuk mjölksyra av den. Det är en av de övningar som ger mig bäst kontakt i baksidan vilket förklarar en hel del när det kommer till smärtan. Här jobbar jag alltid med vikt men är nog med att inte falla fram för mycket och hela tiden ha vikten jämt fördelat på hela foten. Rumpan ska spännas och bålen ska vara aktiverad.

Här har vi en övning som har hängt med länge. Jag slänger alltid in 30-40 reps av raka marklyft med kettlebell. Antingen innan ett löppass på bandet för att aktivera baksidan eller efter ett benpass för att kräma ur det sista. Det viktiga här är att du spänner skinkorna genom hela rörelsen och håller nacken stabil. Många böjer upp nacken för att se på sig själv i spegeln vilket skapar en rätt onaturlig och påfrestande vinkel för nacken. Jag brukar även stå på en höjd så jag kommer ner ordentligt och rumpan verkligen får jobba. Tänk på att ha lite koll på ryggen då det är lätt att man tappar den och svanken när man ökar vikterna.
Vem gillar inte squats? Speciellt när man kan göra dem i en mängd olika utföranden. Mitt största problem är att jag är väldigt tight och stel i bröstryggen. Detta gör att jag faller framåt i mina benböj och inte får den kontakten med baksidan som jag ska ha och tyvärr får framsida lår jobba. Vilket jag inte vill, det är ju de som har ställt till det för mig då deras dominans (är väldigt stark i framsidorna) har lett till bland annat hälsporre. Så det senaste året har jag lagt ner väldigt mycket tid på att jobba med att koppla in baksidan och öppna upp bröstet. Och för att inte falla bakåt när jag medvetet har lagt min tyngd bakåt så har jag parerat med exempelvis en kettlebell.

Så har vi kommit till bäckenlyft på boll. Den tar väldigt bra men jag framförallt har fått passa mig lite så att inte jag har dragit hela vikten med vaderna. Detta är en övning jag har kämpat med, framförallt med bålen då den har varit rätt svag. Vilket egentligen hänger ihop, det är en hel kedja av svagheter som leder till ett svagt steg och skador.

Sist men absolut inte minst, the butt-burner! Hittade denna godingen på något fitnesskonto på Instagram och har sedan dess slängt in den lite då och då. Jag kör 12-15 steg x 5 på vardera sida där jag går ner i ett lågt läge, nästan så jag sitter på huk. Detta varierar jag med att ta stora och små steg. Tar väldigt bra på utsidan av rumpan och jag har lyckats få kontakt på ställen som jag inte riktigt kommer åt när jag kör större övningar som benpress eller böj.

Hoppas ni gillade inlägget, hej på er!

Veckans träningslista V42

VECKANS PASS:
Måndag: Morgonträning med Damla (fokus ben)
Tisdag: VILA.
Ons: Cirkelpass med Elin och Charlotta.
Tors:4 x 2 km intervaller på löpband 5.00 – 4.50 – 4.45 – 5.00
Fre: VILA.

VECKANS TRÄNINGSKOMPIS:
Jag gjorde en spontanare och drog till Nordic Wellness på Backaplan där Elin och Charlotta skulle kvällsträna, den träningen blev faktiskt den bästa. Svetten sprutade och min puls gick i hundranittio. Så lycklig efter det.

VECKANS BÄSTA TRÄNING:
Läs ovan, det behövs inte mer förklaring än så.

VECKANS TRÄNINGSLÅT:
Metallica – Whiskey in the jar.

VECKANS MOTGÅNG:
Mjeeh…är jag tråkig nu om jag säger att jag inte har någon? Det vore väl i såfall att jag fuskade lite på intervallerna igår och sänkte farten från 4.50 till 5.00 på sista kilometern. Men det är ingen motgång, det är bara ren lathet. Ha!

VECKANS REFLEKTION:
Pratade med coach Simon i måndags och satte datum för ett nytt upplägg, samtidigt som jag bara vill köra igång nu nu nu så vill jag inte. Hur knäppt låter inte det? Jag tittar redan på nya tävlingar och längtar efter att få känna den där pirriga, adrenalinfyllda känslan i kroppen inför en tävling. Känslan som gör mig skräckslagen och euforisk på en och samma gång. Men så kommer jag på mig själv när jag kravlar runt på golvet efter ett par burpees eller vad jag nu hittar på att det är rätt najs det med. Sen får jag ett jäkla sug igen och tänker: nu jävlar ska jag ha revansch efter allt som har hänt. Så går det en dag, jag tänker på badhus och poff – jag googlar russian squat routine.

VECKANS HELL YEAH:
I januari händer det riktiga roliga träningsgrejer – stay tuned!

VECKANS HELGTRÄNING:
Lör: Långpass löpning.
Sön: Maratoncykling 120 min alt Crossfit, har ej bestämt mig ännu.

VECKANS EXTRA:
Reeboks ”Exit the box” denna veckan är så roligt och ikväll är det äntligen dags för mina lag att tävla. Ska bli spännande att se hur det går för dem. Jag har som sagt ett par riktigt göttiga utmaningar på lager åt dem.

”Jag är ingen morgonmänniska”

Vaknade 05:30 och undrade var fan jag var. Utanför fönstret dundrade i spårvagn förbi och jag famlade mig upp i det becksvarta rummet. Jag hann tänka inte en, inte två utan tre gånger – varför i helvete är jag uppe klockan halv sex när min jobbdag inte startar förens 08:00? Men då det numera sitter i ryggmärgen och aldrig är på tal att somna om igen, så reste jag mig upp, tände lampan och satte igång med min snabba morgonrutin innan ett träningspass. Snabbt upp, sätt igång mobilen (den är alltid avstängd på natten), svara på dm:s och kolla över vad som har hänt medan jag kissar, rengöring av ansikte och på med mist, borsta tänderna och svep 2 glas vatten. Därefter snabbt i kläderna, på med skorna och ut. Total tid: 10-15 minuter.  Väl på gymmet så träffade jag på Mitra som jag sprang med förra året men som tyvärr lämnade Stockholm för att flytta tillbaka till Göteborg igen. Jag rev av mina intervaller och tittade på klockan, 06:40. Bra. Det betyder att jag skulle vara ombytt och klar för frukost med packade väskor redan klockan 07:15 då hotellet i princip låg vägg i vägg (strategi) med gymmet.

Och det är alltid när jag sitter där efteråt med en kopp kaffe jag tar upp frågan igen om varför jag går upp så jädra tidigt. Och jag ger mig själv alltid samma svar.

För tillfredsställelsen efteråt.
För tidsbesparingen.
För effektiviteten.
För min energin som skapas under dagen.
För styrkan det ger mig.
För det vad det gör mentalt.
För känslan.
För mig.

Det handlar inte om jag är morgonmänniska eller inte längre. Jag trodde det innan, men nu när människor frågar mig om jag är morgon eller kvälls-människa så svarar jag ”beror på vad jag ska göra”. För rutiner är inget som hux flux ramlar över en, det är något man skapar själv. Jag ha valt att träna på morgonen, som har blivit en rutin. Något jag i grund och botten gillar. Därför vore det märkligt om jag gnällde över en rutin som är satt av mig själv. Det är jag själv som har kontrollen och styr. Det är ingen som tvingar mig att träna tidigt och framförallt så finns det inget medfött genetiskt tillstånd som gör det lättare för mig att träna på morgonen. Det är liksom inte inpräntat i mig att vara en morgonmänniska. För när det kommer till mycket annat vänder jag mig gärna om och somnar om en timme.

När jag ändå har ej på tråden så vill jag bara säga TACK för alla röster på mig i Årets Guldhjärta  ”Årets Social Media Influencer” – blir verkligen överväldigad. Ni som vill rösta på mig kan göra det här . Stort tack! <3

”Kliver man aldrig på taggarna någon gång under dansen på rosor?

Därför vill jag inte bara höra om dessa solskenshistorier, jag vill ju höra om när det går åt helvete med. Jag vill höra om den kniviga början, tankarna som snurrar så fort att man nästan tappar kundkorgen på ICA för att insikten över vad man håller på att göra väller över en så starkt. Jag vill höra med och motgångarna under resans gång. Det har inget att göra med att jag vill gotta mig i någons olycka, tvärtom, människor som vågar dela med sig när det inte går så bra, att det finns hinder eller att de likt mig funderar sig sömnlösa över stort och smått ger mig styrka att också våga.

Men allt det kommer liksom..senare. När personen har lyckats. DÅ delar man med sig om hur det bara var att ta beslutet och visst, var det jobbigt och det är ingen dans på rosor. Men majoriteten av dessa personer som delar med sig av sina framgångar är ju just det, framgångsrika. Och då är den tuffa tiden lite förbi även om jag är väl medveten om att under ytan, bakom kulisserna så är det jävligt hårt slit. Och det är detta lite jag saknar. Givetvis förstår jag att man inte kan dela allt, speciellt om man exempelvis är mitt uppe i en investeringsrunda eller ska släppa en ny produkt. Det säger sig själv.

Men det är så jädra mycket som snurrar när man tar ett beslut som man inte riktigt vet hur framtiden kommer påverkas. Bara det att släppa en hög lön för att leva på hopsparade pengar och uppdrag som tidigare var en härlig extrapeng men nu man helt ska förlita sig på är en grej som många oroar sig för men inte riktigt pratar om. För ja, pengar är viktigt. Jag har jobbat hårt för att skapa mig den levnadsstandarden jag har idag och jag ska vara helt ärlig med er, det tar emot att behöva dra in på restaurangbesök, att kunna shoppa när jag vill och hur jag vill samt kunna åka på spontanresor. Jag har aldrig hymlat med att jag tycker att man ska unna sig prick hur mycket man vill när det kommer till sina egna pengar. Kör bara, brassa på! Tjänar man sina egna pengar så har man även full rätt att spendera dem på exakt vad man vill.

Det känns som att alla dessa funderingar, uppförsbackar och perioder där man det rent ut sagt går åt helvete inte talas om efter de har retts ut. Lite samma känsla som när folk inte berättar att de exempelvis ska tävla, för om det går dåligt så behöver de inte hantera det. Men sen om det går bra – ja då jädrar, då skrivs det en bok om det.

Nu raljerar jag på rätt friskt, det hoppas jag att ni kan utläsa mellan raderna, men jag tror att de flesta av er förstår vad jag menar, sen finns det alltid en del som inte vill förstå och det är en annan femma.

Så nej, det är inte ”bara” att ta beslutet och göra det. Att ta beslutet må hända är det lätta, men det är processen innan och vad som händer efter bollen är i rullning som är det som jag önskar fler delade med sig av. Jag skulle vilja läsa mer om när problem stöts på i real-tid, inte efteråt när de är färgade av framgången. Det är därför jag älskar vår messenger-tråd med tjejerna som var med på nätverksfrukosten som Sandy i Friendcation-gruppen drog ihop. Bara en sådan enkel fråga som att ta ut administrationsavgift på fakturor, vem tänker på det? Ja, tydligen var jag inte den enda – utan varenda tjej i gruppen förutom personen som ställde frågan hade en fundering kring det.

Jag är en person som läser på så fort jag inte kan något och är väldigt öppen med när det är något jag inte förstår, det är ingen svaghet, det är en styrka. Det finns en väldigt bra funktion på datorn/mobilen som heter google, den öppnar jag upp minst 15 gånger om dagen och googlar saker jag behöver veta. Det är en styrka att känna att man inte är helt tappad och faktiskt klarar av att ta reda på information själv. Men ibland blir det rätt ensamt, speciellt när det alla runt omkring en verkar vara födda företagsledare, entreprenörer och skapar möjligheter där de springer fort, jobbar hårt och käckt ”ser möjligheter varenda dag!”

Dessa personer behövs, missförstå mig inte, men jag skulle vilja veta mer när det enda som känns möjligt just den dagen är att lyckas brygga kaffe.

Exit The Box – The Reebok Experience

 

I måndags kväll var jag på invigningen av Exit The Box som är ett nytt träningskoncept av Reebok. Detta körs tillsammans med Intersport och Exit  ett gruppträningspass i ett escape room, där både fysiska, mentala och sociala egenskaper ställs på prov. För att klara rummets pussel och ta sig ut behöver teamet samarbeta och samtidigt pusha sig själva bortom sina upplevda fysiska gränser. Utmaningen tar cirka 1 timme att genomföra och görs i grupper om 3-6 personer.

Jag och Lofsan har denna veckan tävlingar med våra grupper och det gäller för dem att slå vår tid som vi i måndags satte. Jag, Lofsan och Karin kämpade på och var något svettiga av allt adrenalin när vi tog oss ut från rummet med skorna som vi lyckades rätta precis innan tiden var ute. Det var betydligt svårare än vad vi trodde och vi var om jag ska vara helt ärlig något förvirrade i början.

Det är fritt att anmäla sig, dock kostar det 1500 kr om man ej dyker upp på sin tid, så var noga med att du kan om du anmäler dig (klicka här för att komma till anmälningslänken).

Jag kommer finnas på plats på fredag kväll/eftermiddag med mina grupper och dela ut instruktioner, ge utmaningar och…ja, mer kan jag inte avslöja. Men om vi säger som såhär – de kommer få jobba rejält.

Superkul grej av Reebok och väldigt roligt att få fronta det. För er som inte riktigt känner till min samröre med Reebok så är jag ambassadör för Reebok och har jobbat med dem i 2 år nu. Kram på er, hej!

Joanna Swicas webbshop
Dölj
metro mode weekly

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!

Lifestyle
Evelina Andersson
Hälsa
Joanna Swica
Lifestyle
Cassandra Klatzkow
Mode
Paulina Forsberg
Home
34 kvadrat
Lifestyle
Sara Che
Lifestyle
Susanne Barnekow
Home
Jannike Ebbing
Lifestyle
Cassandra Lundgren
Lifestyle
Sophia Anderberg
Lifestyle
Mitra Javadi
Mode
Emma Danielsson
Mode
Mathilda Weihager
Lifestyle
Fanna Ndow Norrby
Hälsa
Josefines Yoga
Mode
Imane Asry
Mode
Fanny Ekstrand
Mode
Tyra-Stina Wilhelmsson