Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av metromode.se. Genom att använda metromode.se godkänner du detta.

Läs merJag förstår!

Gilla oss på Facebook

Mina favoriter

SE ALLT

IRONMAN Ambassadör 2018

 

Så sjukt roligt att gå ut med detta. Nästa är kommer verkligen vara ett år i tävlingarna tecken. Jag kommer dels köra IM Marbella 70.3 vilket har varit bestämt en månad nu. Men sen kommer jag även köra IM Jönköping 70.3 OCH IM Kalmar! Och detta i samarbete med IRONMAN Sverige då de vill ha mig som deras ambassadör nästa år igen. Som jag skrev på Instagram så är det så sjukt häftigt att få vara en del av gänget och få uppskattning för det jag sprider. Jag vill ju förmedla min syn på triathlon och träning vilket någonstans verkar nå fram då de vill ha mig nästa år igen.

Jag kommer skriva mer om just detta när jag är hemma igen. Ville bara kika in och dela med mig av nyheten. Är sjukt pepp, 2018 kommer bli grymt!

Kram på er!

Hanalei Bay & stormigt hav.

I måndags vaknade vi till en lättare storm och tog ett snabbt beslut att åka på en upptäcktsfärd norrut. Vi packade in oss i bilen och körde mot Anini Beach som var vårt första stopp. Det regnade vartannat men var fortfarande varmt i luften och då och då blev det faktiskt lite klarare. Vilket vi lyckligtvis prickade in när vi kom till Anini som är en helt fantastisk fin ”undangömd” strand.

Efter lite bad och häng körde vi vidare till Hanalei som visade sig att vara en riktigt mysig liten ”stad”. Alltså. Jag vettefan, man ska nog kalla det för by. En väg som gick rakt igenom och därefter var det djungel igen. Så jädra häftigt ändå. Allt är så oförstört, så naturligt och levande.

Efter en kort promenad genom byn så hittade vi en bakgård med 4 foodtrucks uppradade och enades ganska så direkt om att det fick bli dagens lunch-spot.

Det blev en vegan-sallad med macademiasås och lila sötpotatis pommes.

Därefter åkte vi vidare till Ke’e state park som låg längst ut på vägen. Sen var det stopp. Det var det längsta man kunde komma norrut, därefter började Kalalau-trail som leder till ett stort vattenfall samt till andra undangömda stränder.  Vi kommer ta oss dit igen på torsdag och gå rundan som är runt 4 timmar lång.

Vi åkte tillbaka samma väg efter en stund och stannade till vid Tunnels Beach där havet var totalt sjövilt men trots det så var det flera surfare ute. Blev så fascinerad hur de kastade sig ut och simmade rakt ut mot meterhöga vågor och rasande hav. Alla surfar verkligen här. Överallt kör pickuper runt med surfingbrädor på taken och livsstilen är verkligen relaxad. Det är flipflops, jeansshorts och lättsamma steg. Ön är grön, fruktansvärt vacker och det växlande vädret gör den ännu mer dramatisk. Jag blir mer och mer förälskad i naturen för varje dag. Ta bara som idag, kör man bara 30 minuter söderut så kommer solen fram och temperaturen stiger med 8 grader. Det var rätt häftigt att ligga på stranden idag och kolla mot öst där hotellet låg bakom udden i ett stort mörkt moln av regn och starka vindar. Det är då man inser att man befinner sig mitt ute i Stilla havet och väder lever verkligen sitt egna liv.

Nej, dags för en Cream soda och Shark Tank. Ha det fint. Kram på er!

Trailing Waimea Canyon, shrimp station & Wall Mart fynd.

 

Vilken dag vi har haft! Helt magiskt. Började med att jag vaknade av mig själv vid sju. Det betyder att jetlaggen börjar släppa och jag har kommit in i min vanliga ”ledighets”-rytm. Drog på mig träningskläderna och rev av ett effektivt benpass med mycket supersets och stoppböj på hotellets gym. Vid halv tio packade vi in oss och begav oss ner mot Spouting Horn Park som ligger vid Poipu.

Spouting Horn är klippor med grottor under sig som har hål lite varstans vilket resulterar i att ”de sprutar” upp vatten när det är högvatten. Vilket egentligen menas med att så fort vågorna slår emot klipporna bildas ett sug in mot hålen och vatten sprutar upp. Så jädra häftigt!


Runt elva hamnade vi i en sömnig liten stad vid namn Waimea. Jag tänkte direkt att det ser ut som en liten stad i Australien. Jag sa även detta till Calle som kollade på mig som han brukar göra när jag säger vissa saker och frågade: ”har du ens varit i Australien?” Varpå jag svarade ”men typ nästan!”. För ska sanningen fram så har jag det ALLA avsnitt av McLeods Döttrar som utspelar sig i Australien. Så jag vet.

I alla fall. Vi hamnade i den lilla staden där vi åt kokosfriterade räkor på en skranglig bänk, lyssnade på country och motade bort alla höns som sprang runt och försökte haffa en räka. Sen fortsatte vi vidare uppåt, högt uppåt till..

..Waimea Canyon state park!  Denna ”krater” är resultatet av en kollpasad vulkan som skapade ön.

Här iklädd i min Wall Mart tröja som jag panikköpte för 35 kr när jag insåg att ön växlar mellan strålande sol och 29 grader, tropisk storm och blåst där temperaturen klättrar ner mot 15 grader.

Vi åkte upp till andra (finns totalt tre stycken) utskiksposten som heter Pu’u Hinahina på ca 1500 m höjd över havet och påbörjade en mycket lerig vandring igenom fantastisk skoj, vattendrag och slingriga branta stup till ett vattenfall som man ser när man kör upp med bilen.

Det tog oss ca 3 timmar att ta oss fram och tillbaka till vattenfallet och det var värt varenda leriga feltramp. Kom på mig själv att önska att det skulle ta längre tid. Den tanken tror jag inte Calle hade. Men det gör inget, för han var trots allt med på vandringen. Vilket är stort för att vara honom.

Vi avslutade med att köra ca 10 minuter upp till Kalalau och möttes av detta:

Dubbel regnbåge och strålande sol samtidigt som det regnade. Hur fantastiskt som helst.

Sen körde vi hemåt igen till Kalapaki Beach där vi bor. Körningen tog knappt 1 timme och 15 minuter och väl framme hoppade vi i poolen, tog varsin drink och fortsatte kvällen med varsin pizza och somnade sedan som de pensionärer vi är vid halv tio.

Idag är det en ny dag. Vilket betyder – nya berg och stränder att utforska. Kram på er!

Snapshots Oahu

Vi har verkligen maxat våra två dagar Oahu. Honolulu är verkligen en stad över vår förväntan och jag är riktigt glad att vi stannade dessa dagar innan vi åkte vidare till Kauai där vi befinner oss just nu.

Vi har som sagt hyrt bil på båda öarna vilket ger oss 100 procent frihet. För ska sanningen fram så hade min själ dött av att vara instängd på ett resort. Första dagen hängde vi bara runt i stan och la oss relativt tidigt. Igår åkte vi ifrån Honolulu rätt tidigt upp till en outlet som ligger ca 20 min utanför stan. Vad jag köpte (vilket är helt jävla sjukt fantastiskt magiskt jaaaaaaa!) kommer i ett alldeles eget inlägg. Men jag kan säga som såhär. Jag ä l s k a r Black Friday.

Efter shoppingen åkte vi vidare till Turtle Beach som ligger vid North Shore. Våra vänner Daniel och Therese har hyrt hus  och spenderar 3 veckor av sin föräldraledighet där. Genialt. Det ska jag också göra när jag får kids. Ajöss Sverige!

Åter till dagen, vi hängde lite på stranden, besökte en choklad farm, käkade veggo-pizza samt jordens godaste bakverk från ett lokalt bageri. Imorse tog vi en morgon promenad och en frukost on the go innan vi åkte ut till flygplatsen. Och nu. Ja nu är vi här. Men det återkommer jag till en annan dag. Nu ska jag träna och sen ska jag dricka bubbel med Calle. Hej!

Snapshots The LayLow, Honolul

The Laylow Hotel Autograph Collection Hotels, Wakiki Hawaii.

Kvalar lätt in bland mina topp 10 hotell. Så oerhört bra! Och det bästa av allt? Ingår i Marriotfamiljen vilket betyder  – poäng. Yaas!

Tänkte lägga upp ett inlägg från våra senaste 2 dagarna men har somnat sittandes 3 gånger samtidigt som jag har skrivit detta inlägget. Så spar det tills imorgon. Hej!

Joanna Swicas webbshop
Dölj
metro mode weekly

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!

Hälsa
Joanna Swica
Home
Jannike Ebbing
Lifestyle
Fanna Ndow Norrby
Lifestyle
Sophia Anderberg
Lifestyle
Evelina Andersson
Lifestyle
Susanne Barnekow
Home
34 kvadrat
Mode
Mathilda Weihager
Hälsa
Hanna Elfast
Lifestyle
Cassandra Lundgren
Mode
Emma Fridsell
Mode
Emma Danielsson
Mode
Imane Asry
Lifestyle
Mitra Javadi
Mode
Tyra-Stina Wilhelmsson
Hälsa
Josefines Yoga
Lifestyle
Cassandra Klatzkow
Lifestyle
Sara Che