Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av metromode.se. Genom att använda metromode.se godkänner du detta.

Läs merJag förstår!

Gilla oss på Facebook

Mina favoriter

SE ALLT

Veckans träningslista V29

VECKANS PASS:
Måndag: Överkroppspass + bål på morgonen och 30 min lätt löpning på kvällen.
Tisdag: 75 km cykling.
Ons: HIIT-pass på SATS
Tors: Skulle cyklat 50 km IM-tempo men valde att ta vilodag istället. Huvudet och kroppen var inte med mig alls.
Fre: Löpning 40 min zon 3

VECKANS TRÄNINGSKOMPIS:
Nu har jag inte cyklat långpasset med Emelie ännu när jag skriver detta vilket gör att jag inte kan uttala mig om det. Så jag väljer att säga Nynäshamn-cyklingen med Anna. Älskar bitterheten vi besitter när det går lite trögt, vi går loss totalt. Och sen, snabbt som fan, vänder det och vi älskar livet igen.

VECKANS BÄSTA TRÄNING:
Hör och häpna, HIIT passet i onsdags. Fick sjukt bra kontakt i alla övningar och behövde inte ens lassa på några vikter på stången när jag körde utfallsteg, det tog ändå och jag fick den där svidande känslan direkt efter ett varv. Det var så skönt att ställa klockan och bara ställa in sig på att köra. Kopplar ur hjärnan på ett helt annat sätt än vid exempelvis cykling. Man måste tänka på så mycket mer runt omkring tycker jag, vilket jag slipper när jag bara matar reps. Dessutom var det väldigt roligt att köra lite hederlig gammalt gym med Felicia.

VECKANS TRÄNINGSLÅT:
Cheap Thrills – Sia

VECKANS MOTGÅNG:
Ingen jäkla aning, skulle väl vara att jag fortfarande är opepp på simningen? Så det är väl ingen motgång direkt, men äh, det är störigt.

VECKANS REFLEKTION:
Trots att jag vet att en inställd träning inte påverkar min form och att jag kommer få igen de milen nästa helg när jag tar med mig cykeln (vilket jag ser framemot något enormt) till Gotland så fick jag ändå ett sting av av dåligt samvete när jag efter velande fram och tillbaka slutligen sa åt mig själv att skärpa till mig och ta ett beslut. Jag har haft en sådan bra träningsvinter/vår/sommar utan sjukdomar, längre avbrott eller problem. Antalet träningar jag har missat kan räknas på en hand. Ändå blir jag, även om det bara är för en kort hastig sekund, besviken på mig själv. Det går fort över då jag innerst inne VET att det inte gör något, men den korta stunden, den gör ändå avtryck.

VECKANS HELL YEAH:
Mindre än 4 veckor kvar till IM Kalmar nu. Jag l ä n g t a r att gå in i tävlingsbubblan igen, är det första gången i livet det händer? Ja, jag tro fan det.

VECKANS HELGTRÄNING:
Lördag: 2500 m simning tröskelintervaller stege
Söndag: Långpass cykling 180 km

VECKANS EXTRA:
Fick bilderna från fotograferingen med Canyon igår. Herregud vad bra de blev, ska bli roligt att dela med sig av dem till er.

Ja, jag dricker och nej, jag behöver inte höra dina goda råd.

”Ska inte du köra IM Kalmar om en månad…??!”
”Ja?”
”Ja..jag tänkte bara på att du dricker och pratar en del om prestation, går inte riktigt ihop?”

Jag vet att det sticker i folks ögon, jag vet det. Vetskapen om att något jag specifikt lägger upp kommer trigga igång en, tjugo eller inga alls reaktioner hos människor finns alltid där i bakhuvudet. Missförstå mig inte nu, jag delar inte med mig av mitt liv för att provocera, det har jag aldrig gjort. Jag har ingen planerad provokations-strategi likt fröken Löwengrip (som förövrigt gör det briljant). Nej, jag gör bara min grej och är mig själv, men det provocerar alltid någon. Och det får jag ta, för det är upp till mig hur jag hanterar det och om jag hanterar det. Jag tror de flesta glömmer det när de vrålar i försvarsställning att människor är ”haters” och ”avundsjuka” när de får mothugg och reaktioner på vad de sänder ut. Ja, de kanske de är, men du lägger fortfarande upp delar av ditt liv offentligt på nätet och vill att folk ska se, engagera sig och tycka någonting. Det är det vi vill innerst inne, varför skulle vi annars vara offentliga?

Så nej, jag tycker inte det är konstigt att folk har synpunkter att jag dricker, det får jag ta. Lika mycket som att dessa människor får ta att jag säger ifrån. Alkohol och träning har varit ett hett ämne så länge jag har varit aktiv och det kommer alltid vara det. Jag har inga synpunkter på om man dricker eller inte dricker. Många av mina vänner är helnykterister medan många andra dricker mer och oftare än mig. Alla får göra som de själva vill. Men det börjar bli tröttsamt att gång på gång få dessa kommentarer. Dessa kommenterar som ”menar väl” men har en anklagande ton där man kan se hur ett finger pekas. Däremot uppskattar jag en vettig frågeställning som leder till en diskussion, det är berikande och leder ofta till acceptans och förståelse för hur andra fungerar.

 Att ta ett par glas till maten eller en, två drinkar ute är inget som påverkar mig, även om experter säger annat. Jag känner min kropp bäst och kan utan problem ha en trevlig kväll ute, komma hem i tid, sova 8 timmar och göra mitt träningspass morgonen därpå. Jag kan även spendera en hel kväll ute och bara dricka alkoholfritt, även om jag inte gör det särskilt ofta då jag tycker det är överjävligt att vara i festliga miljöer med fulla människor och man själv är nykter. Det är SÅ tråkigt. Jag tänker inte sitta här och bre på att man har lika roligt nykter, för det har jag inte. Det beror helt på sammanhanget. Är jag på en middag eller hemmafest, absolut. Då är jag mer än gärna nykter. Men ska jag gå ut och köra en riktig utgång, då spar jag hellre den till när jag kan dricka. För ja, jag tycker det är fruktansvärt roligt att festa.

Är jag omogen och oseriös nu?

So be it.

Men det är fortfarande jag som har tävlar och gör bra ifrån mig. Det är fortfarande jag som stiger upp halv sex och gör mina träningspass. Det är fortfarande jag som utvecklas och håller mig skadefri. Och det är fortfarande jag som har hittat min balans och trivs väldigt bra med att träna hårt och leva gott.

Och jag undrar, varför får män inte dessa kommentarer? De killkompisar jag har pratat med som har tagit några öl och samtidigt tränar hårt, de får aldrig någon kommentar om att de dricker. Klart grabben ska ha en öl liksom. Jag vill egentligen inte gå in på manligt och kvinnligt, för det handlar inte om det. Men tanken har slagit mig och jag var tvungen att vädra den.

För mig är det inte allt eller inget. Jag kan inte leva en asketisk livsstil bara för att jag tränar mycket. Det är inte jag och kommer aldrig att bli. Det är lite som när jag testade at bli helvegan två veckor. Det var seriöst de tråkigaste 2 veckorna i mitt liv. Samma sak när folk drar igång sockerutmaningar och vill att jag ska haka på. Nej tack, varför ska jag inte äta socker och ge mig själv förbud i flera veckor? Det har aldrig skadat mig? Jag kan utan problem dra ner på det och pausa intaget om jag vill det. Samma sak gäller alkoholen, det är inga problem att vara utan ett par månader och det är det en balanserad livsstil handlar för mig. Att ha kontrollen, kunna leva utan begränsningar och smaka på livets alla delar.

Så svaret på frågan är: Ja, jag ska tävla igen om 4 veckor och det kommer gå alldeles strålande med eller utan 2 glas från den där middagen en skimrande sommarkväll i juli. Det är liksom inte det som avgör. Inte för mig. Jag överlåter det för mina grymma vänner som är nere och pressar pall-plats tider. Har full respekt för avhållsamhet och att lägga upp sin träning och livsstil på sitt sätt. Vi har alla olika mål och sätt att leva sitt liv, glöm inte det.</p

senaste från Hälsa

35 minuters HIIT

 

Här kommer passet jag satte ihop åt mig och Felicia igår. Hade lätt hybris när jag kom på den härliga idén att avsluta med en liten ”burnout”. Om vi ångrade oss efter de första 2 varven? Svar ja.

12 minuter amrap (as many rounds as possible)

A)15 st Marklyft
15 st Upphopp höga knän steppbräda
20 st (10 på varje ben) Utfallsteg
15 st Armhävning mot bänk

B)15 st Raka marklyft från stepbräda med kettlebell
15 st Sidosteg med gummiband och låg position
15 st Bicepcurs med axelpress
20 st Rope slam

C) 5 minuter av jumping squats & rope slams. Medan din träningspartner hoppar höga 20 st hopp med böj så ger du allt du har med repet. Byte direkt utan vila. PRESSA UT DET SISTA!

Passet tog knappt en timme inklusive uppvärmning. Perfekt om man som oss bara ville ut i solen och kvällsbada. Hej!

32 grader

Blus & shorts Carin Wester (klick & klick!), väska från Carin Wester (hittar ej den någonstans tyvärr), axelrem Gabrielle By P present från Felicia, Felicia och Ellinor <3 samt sneakers Reebok Classic (klick!)

Jobbar hemifrån idag men hade ett ärende på stan över lunchen så drog på mig vad i mina ögon är ”luftigt”. I vanliga fall ja, men i denna hetta så hade jag kunnat gå runt i endast bikini och fortfarande svettats floder. Nåväl, vi ska inte klaga på värmen, det är trots allt det vi längtar efter de resterande 10 månaderna på året.

Om en timme klappar jag ihop hemmakontoret och beger mig ner mot SATS där jag ska köra styrka med Felicia. Vi ska återuppliva ett av våra cirkelpass från i vintras när vi körde ihop på Regeringsgatan med Simon, Hanna, Isabella och Celina. Fan, jag saknar de passen, kan vi göra om dem till hösten igen? Efter träningen så tänkte vi dra och bada vid Hornsbergstrand, längtar efter det doppet kan jag meddela, kommer kännas extra gott efter ett svettigt träningspass. Ska handla med oss en sallad och njuta med resten av de hundra personer som tänker exakt som oss.

Och ikväll? Det blir lugnt, har varit uppe sedan 04:00 (fånga morgonljuset ni vet) då jag plåtades för Canyon av grymma Fredrik Wannerstedt. Så jag ska bara ta det lugnt med Felicia, jobba lite under kvällen och sedan ta en tidig kväll. Ha det fint, hej!

 

Några av mina drömlopp världen över.

Det är ingen hemlighet att jag älskar att resa och gör det en hel del. Det är heller ingen hemlighet att jag spenderar väldigt mycket tid med att läsa om nya spännande destinationer, skriva upp drömresemål på listan som i stadig takt betas av och drömma mig bort till platser i världen som jag aldrig ens trodde skulle intressera mig. Som tex att resa iväg och tävla. Mitt intresse för det bara ökar och jag hittar dagligen nya destinationer dit jag skulle vilja åka för exempelvis träna eller tävla. Därför tänkte jag dela med mig av några av dessa platser som finns på min lista, mina drömlopp som jag skulle vilja göra någon gång under de kommande två åren.

Two Oceans Ultra Marathon (Sydafrika)
Kallas för ett av världens vackraste lopp och det kan jag faktiskt tänka mig. Jag var i Sydafrika för 2.5 år sedan och det var helt fantastiskt. Jag blev helt förälskad i det landet och när jag första gången fick höra talas om Two Oceans tänkte jag genast ”det vore en dröm, men inget jag kommer klara av” då 56 km var för mig helt otänkbart. Denna inställningen ändrades lite efter jag hade sprungit EcoTrail förra året som är 45 km. Det är inte omöjligt trots alls.

Rock n Roll Half Marathon Las Vegas
Hur coolt att springa på The Strip mitt i natten som dessutom är avstängd för detta lopp? Har sett lite bilder från loppet och det verkar vara en riktig rolig folkfest där mörkret lyses upp av massor av belysning och fyrverkerier. Det tilltalar mig att springa mitt i natten, speciellt efter loppet i Thailand.

IRONMAN 70.3 Campeche Mexico
Flack cykling, målgång under kvällen då starten går på eftermiddagen och snabb löpning så chansen för en bra löptid är stor. Nämnde jag att det är i Mexico? Ariba!

Laponia Triathlon (bild)
Ända sen jag läste om Laponia Triathlon där man kör en fulldistans (3.8 km simning, 180 km cykel & 42 km löpning) under midnattssolen för två sedan så har det varit en dröm att en dag få genomföra det. Det fick mig att börja gräva och jag fann Sofies racereport från 2017 vilket sådde ett frö. Hur magiskt lopp? Jag blir helt tagen av bilderna från loppet.


Kangaroo ”ki” Island Marathon
Ja men ni hör ju själva. Vem vill inte springa bland kängurus? Alltså den här ön verkar vara en dold liten pärla, det är Australiens tredje största ö ser ut som paradiset. Jag har dessutom aldrig varit i Australien, så det måste hända. Och då kan man lika gärna passa på att ta en avstickare hit och springa en tur också.

Brooklyn Half Marathon
Egentligen vill jag skriva NYC marathon här, men jag skulle vilja göra Brooklyn först.  För jag älskar Brooklyn och jag skulle vilja bo där ett halvår. Det är lite som med mina frikort, de är många. Samma sak gäller städerna jag vill bosätta mig i framtiden.

ÖTILLÖ Engadindalen Swimrun
Loppet är brutalt med 46 km löpning och 6 km simning, vilket inte är så avskräckande om det inte vore för att vattnet är iskallt och loppet utförs på 1800m höjd. Men av de racereports jag har läst samt hört av personer som har startat så är det värt det då naturen och vyerna ska vara helt fantastiska. Hittills har det ju gått bra att genomföra lopp som skrämmer skiten ur mig. Why the hell not liksom?

Sådärja! Det var en liten del av en lång lista, när drar vi?

Joanna Swicas webbshop
Dölj
metro mode weekly

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!

Lifestyle
Sara Che
Lifestyle
Emelie Walles
Lifestyle
Evelina Andersson
Home
Jannike Ebbing
Lifestyle
Susanne Barnekow
Hälsa
Joanna Swica
Hälsa
Sassa Asli
Mode
Mathilda Weihager
Hälsa
Jenny Sunding
Lifestyle
Sophia Anderberg
Lifestyle
Cassandra Lundgren
Lifestyle
Tess Montgomery
Hälsa
Foodjunkie
Lifestyle
Cassandra Klatzkow
Hälsa
Fannie Redman
Mode
Emma Danielsson
Hälsa
Josefines Yoga
Mode
Paulina Forsberg
Lifestyle
Fanna Ndow Norrby
Mode
Imane Asry
Home
34 kvadrat
Mode
Tyra-Stina Wilhelmsson
Mode
Fanny Ekstrand