Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av metromode.se. Genom att använda metromode.se godkänner du detta.

Läs merJag förstår!

Gilla oss på Facebook

Mina favoriter

SE ALLT

Min helg i bilder – #MathildasBootcamp, långpass och scampi.

Man skulle kunna säga att min helg började i lördags då jag spenderade fredagen hemma förklädd i en lögn. Låtet det dramatiskt? Well. Det är det inte. Låt mig förklara. I fredags landade jag på Bromma efter ett par dagar i Göteborg vid 18.00. Tog en taxi hem där Merisa och Sandra mötte upp mig på Coop. Efter en expressinhandling (imponerad av vår effektivitet med tanke på att det kändes som vi sprang runt som 3 yra höns) av frukost inför lördagens möhippa beställde vi upp Take away från Dog Food som ligger i mitt hus och prickade av resten av planeringen inför lördagen. Framåt nio drog tjejerna vidare till hotellet och jag fortsatte kvällen med att försöka hinna ikapp mailen vilket jag insåg att jag inte skulle hinna eller orka efter en lång och intensiv vecka. Så jag klappade igen datorn, tog en dusch och kröp ner under täcket istället.

Dagen D! Oj vad vi har längtat och planerat THE DAY för Mathilda som gifter sig med Jompa i auagusti. Jag, Merisa och Sandra har fullkomligt pepprat i sönder vår WhatsApp-grupp de senaste månaderna och jag måste erkänna, vissa veckor har jag varit så jävla sönderstressad av allt runtomkring att jag har haft ångest över möhippan inte skulle bli bra och att Mathilda skulle bli besviken. För det är trots allt det som räknas. Hennes upplevelse av dagen. Visst vill man att alla tjejer i gänget ska ha en rolig dag men när det väl kommer till kritan så är det bruden som ska ha en magisk dag och som en av hennes bästa vänner vill jag ju såklart leverera världens bästa dag.

Vilket det blev.

Fan vad stolt jag är över oss tre, det blev så jädra bra och jag är så tacksam över att Elin gick upp 06:30 för att hålla pass på Vici som lånade ut sin lokal till oss. Ett stort tack till Urban Ride som levererade ett förstaklassigt pass med remixade bröllopslåtar och en galen svettfest. Stort plus i kanten när Mathilda fick gå upp och köra de sista minutrarna på podiet som instruktör. She killed it!

Låt mig ta det från början. Jag, Karin, Mathilda och Jonte hade bestämt att vi ses 08:10 vid Västermalmsgallerian och cykla på lördagsmorgonen. Jag hade ljugit ihop att vi  skulle cykla en ”ny rutt” som jag hade blivit tipsad om. Inget konstigt med det. Mathilda köpte det och jag mutade henne med att jag bjöd på cykelfika som kompensation för den tidiga morgonen.

Klockan 07:30 kom Merisa, Sandra, Karin och Elin. Därefter började det fyllas på med tjejer nere vid Vici som ligger mittemot mig. Några minuter i åtta cyklar jag och Karin från varsitt håll och möter upp Mathilda och Jonte varpå jag säger: ” Vi måste cykla hem om mig för jag har glömt mina cykelglasögon hemma”. Hon märker fortfarande ingenting när vi cyklar in på min gata och….SUPRISE! Där står alla tjejer och vrålar med vår feta #MathildasBootcamp banderoll.

Hon blev så överraskad. Det var så att jag fällde en tår. Då är det känsligt minnsan.

 Temat för möhippan var som ni har förstått vid det här laget ”Mathildas Bootcamp” då hon gillar bootcamps och det är ett härligt sätt att umgås på. Dessutom, vem vill inte glida omkring i army-utsyrsel en hel dag? Vrålhett ju. Det här med att förnedra bruden i diverese fula utstyrslar där man ska stå och sälja kyssar på Sergels Torg känns väldigt förlegat. Fyfan vad trashigt, jag hade mördat mina vänner om de gjorde så mot mig, eller bättre upp, vänt på klacken och gått hem. Så varför göra så mot sin närmsta vän?

Så medans tjejerna tränade (där wodarnas sammanlagda reps blev bröllopsdatumet) förberedde jag frukost hemma hos mig vilket intogs på balkongen i strålande sol. Magisk start på en magisk dag helt enkelt. Framåt elva hoppade vi in i taxin som tog oss till Urban Ride där vi hade 45 minuter cykling på schemat. Jag älskar Urban Ride och deras koncept. Man är alltid sjukt pepp på livet efter ett pass, vilket var en av anledningarna till att jag föreslog att ha vår andra träning där.

Sen var vi klara med träningen vilket nog många var tacksamma för då vi hade kört på rätt hårt. Och då passar det rätt så bra med vinprovning med tillhörande lunch på Kommendören. Inte sant? Vi gjorde oss i ordning och bytte om till lite festligare kläder på Urban Ride (förutom Mathilda som fortsatt fick ha på sig sin armystass) innan vi satte kurs mot vinet.

Ett tu tre så var klockan tre och det var dags att marschera ner mot Stureplan där  Mathilda skulle köra ett sista träningspass utanför Utecompagniet där hon bland annat skulle ragga upp en person som skulle göra burpees med henne. Det löste hon genom att få med sig Anette 60 år från Tyskland som levererade förstaklassiga burpees med hopp. Det belönades med Aperol Spritz i solen innan vi fortsatte vår marsch mot Strand Hotel där sviten väntade på oss.

Hur magisk svit? Här checkade vi in tillsammans med h som äntligen fick byta om från den något varma klädseln och hoppa in sin rosa favoritklänning som vi hade packat ner åt henne. Eller rätta sagt, hennes framtida man som var med på ett hörn i planeringen. Well done Jonte, vi var lite nervösa där ett tag men du levererade precis som du kommer leverera i herrans många år i ert giftemål. <3

Framåt sjutiden fylldes sviten med konfettiregn, dansmoves och 16 törstiga tjejer. Vi avbröt vår ”hemmafest” med middag nere i restaurangen och fortsatte sedan tills vi bokstavligt talat fick en varning av en vakt som mycket hellre hade velat vara med på tjejfesten men snällt fick stå utanför och be oss sänka. Mathilda & några tappra krigare tog det som en signal att dra till SOAP och avsluta natten med mer dans. Jag & Merisa tog det som en signal att äta upp resten av chokladen nerbäddade i sängen.

Så blev det söndag och dags för brickpass.  Fråga mig hur taggad jag var på just detta när jag vaknade upp i en svit med konfetti i pannan och rap som luktade bubbel. Men som den (ibland)förståndiga person jag är hade jag bytt ut drinkarna mot vatten från elva och visste att jag var fräsch nog att träna även om sömnbristen gjorde sig påmind. Efter en stadig hotellfrukost tog jag mig hemåt och gav mig sedan ut mot Ekerö för ca 70 km cykling följt av 7 km löpning i zon 3/4. Fokus i cyklingen var att hålla tävlingstempo 3-4 mil av passet vilket jag klarade av bra även om det fullkomligt sög ut all energi jag hade. Mina ben kändes som 2 stockar när jag ställde mig på bandet för att köra mitt löppass efteråt. Fick frågan varför jag springer på band när det är så fint väder ute och det är helt enkelt för att vissa pass är mentalt lättare att köra på band plus att jag helt enkelt inte orkar kryssa bland folk runt Kungsholmen. Ibland vill jag bara köra ett grisigt pass med hög musik i lurarna så att tankarna inte får en chans att sippra igenom.

3 timmar senare låg jag på löpbandet och andades högt. Det tog nästan 10 minuter innan jag tog mig i kragen och reste mig upp. Inte för att jag mådde dåligt eller inte orkade, utan för att jag var helt urlakad mentalt. Jag bara låg där och stirra ut i tomma luften. Det kändes som 1 minut men i själva verket hade det gått flera minuter.

T-shirt Holistic Wear, kjol Maison Scotch, skor Philip Hog, solglasögon och väska Gucci.

När livets känns jobbigt ibland så brukar jag ta på mig denna t-shirten, som en liten reminder. Det kan behövas ibland. En annan grej som gaskar upp är att köpa blommor och att bli bjuden på en riktig pangmiddag. Vilket var precis det som söndagskvällen bjöd på. Eller rätta sagt: Sophie och Fredrik bjöd på hemma i sin nyrenoverade lägenhet som fick mig att sukta hårt efter att inreda på nytt.

2 glas amarone och en ordentlig portion scampi pasta efterföljt av vaniljglass med jordgubbar senare somnade jag som en liten nöjd griskulting i min alldeles för varma säng. Ska inte klaga på värmen dock, jag ÄLSKAR att sommaren är här. Tack ännu en gång alla inblandade för helgen – det här gjorde vi bra! <3

Löpning över broa, tidiga gymdejter och allergi mot gnäll.

Igår mötte jag upp Elin utanför mitt hotell för ett långpass runt ett soligt Göteborg. Jag hade överlämnat ruttplaneringen åt Elin vilket vilket kändes som lite semester då jag nästan alltid sköter den biten. Det har liksom blivit så att jag lägger upp pass, löpturer och styr träningen när jag tränar med andra. Missförstå mig rätt, jag gillar det och tycker det är väldigt kul att ”leda” träning. Men ibland är det skönt att bara låta någon styra och själv hänga med. Det enda jag behövde tänka på var att agera lite farthållare vilket visade sig inte behövas alls då vi båda tryckte på och var väldigt samspelta i tempo.Fick en smärre chock när jag såg att vi hade sprungit vissa sträckor i 4.50 tempo. Det förklarar mina oerhört trötta ben idag, speciellt när vi körde varvet (värmde upp åt er som ska springa i helgen) där broarna mosade mig.

Apropå det där med att broarna mosade mina ben, jag skrev det i min instagrampost som jag la upp igår efter löpningen där jag även (med glimten i ögat) skrev att vi hade testkört varvet och att jag tyckte folk som skulle köra det var sjuka i huvudet då jag tyckte det var tufft. Några gick igång och tog åt sig lite väl mycket. Jag förklarade i mina stories vad jag menade i morse och röt lite ifrån. Vad är det här för gnäll? Skärpning! Att börja beklaga sig över att man tappar motivationen för att jag skriver att broar är skräp när mjölksyran kickar in och att jag inte är en av de människor som gillar det loppet då banan helt enkelt inte tilltalar mig är så jädra löjligt. Din motivation ligger inte i mina händer. Det är precis som att jag skulle bli sur och omotiverad över alla som säger att de inte fattar hur jag pallar med ett triathlon och att jag måste vara lite smått galen som gör det då de aaaaldrig skulle få för sig att göra något sånt sjukt. Man kan inte gilla allt och vi är alla olika. Min kanal är en stor inspiration för många och jag försöker varje dag ge något till er som följer, det kan vara alltifrån ett gott skratt, råd, motivation, stöd eller bara en tankeställare. Jag delar med mig av allt, högt och lågt. Och ibland kan det jag skriver skava lite. Men det är upp till mottagaren och inte mig som sändare. Och det är jag väldigt transparent med.

Okej, slut på rant. Blev bara så less på några av er igår. Är allergisk mot gnäll, that´s all. Speciellt när jag verkligen försöker peppa så bra jag kan.

Om vi fortsätter med något roligare – nämligen mitt och Elins morgonpass på SATS Kompassen som förövrigt var grymt härligt att träna på. Vilket jäkla pangcenter! Vi möttes upp vid 06:30 och rev av ett riktigt göttigt överkroppspass som såg ut såhär:

a)
4×10 latsdrag
4×10 sittande kabelrodd
4×10 lateral rotation axlar
4×10 pushpressar

b)
10 x 20 kg pushpress
5×25 kg pushpress
5×30 kg pushpress
5×35 kg pushpress
5×40 kg pushpress
5×45 kg pushpress
1×47.5 kg pushpress

c) Cirkel 4 varv x 10 reps
Stående rodd
Mage
Enarms kettleswing
Ringrow

d) Cirkel 4 varv x 10-15 reps
Axelpressar
Laterala sidopressar
Stående drag med viktskiva
Russian twists
Bicepscurl med gummiband

Sen var vi möra. Blir intressant att cykla i helgen med ömma axlar. Men det är bra, jag behöver verkligen stärka upp överkroppen, den har varit bortprioriterad ett tag nu.

Ha en fin fredag, hej!

senaste från Hälsa

Veckan träningslista V 20

Blev ingen träningslista då jag var i Tel Aviv förra veckan och ska jag vara helt ärlig så hann jag helt enkelt inte med. Det är så ibland.

VECKANS PASS:
Måndag: Långdistans cykel 80km.
Tisdag: 10 km zon 3 löpning + 15 min högintensiv styrketräning efteråt.
Ons: Simning tempo 2300m.
Tors: 90 min långdistans löpning.
Fre: Lätt överkroppstyrka plus rehab.

VECKANS TRÄNINGSKOMPIS:
Även om jag verkligen njöt av att cykla med Anna och Kristian i måndags så måste jag säga att mitt långpass med Elin i Göteborg var magiskt. Sen att jag inte riktigt gillade alla broar (det var tungt i torsdags) är en annan femma. Men som alltid när vi ses så har vi riktigt skönt snack och jag uppskattar verkligen henne. Det är en riktigt bra tjej som tack vare Instagram har blivit en vän.

VECKANS BÄSTA TRÄNING:
Även om Valhallabadet bestod av mycket intressanta personligheter i bassängen varav 90% av dem hade behövt ett kok stryk så var simpasset över förväntan. Det var första gången jag simmade i en 50 meters bassäng och det förvånade mig hur mycket lättare mentalt det var att simma. Sen är jag lite överraskad idag över att jag faktiskt känner av lite träningsvärk i ryggen. Vet inte om det är för jag tryckte på på en längre distans eller att jag helt enkelt hittade ”flowet” men jag tackar och tar emot.

VECKANS TRÄNINGSLÅT:
Robyn – With every heartbeat.

VECKANS MOTGÅNG:
Jag är träningsmotiverad och VILL träna, men känner att det saknas en liten liten bit av den glöd jag brukar ha. Jag låter det vara ett tag och kör på, men jag vet att det kommer störa mig efter ett tag och att jag kommer att bli tvungen att ta tag i det och reda ut vad det egentligen handlar om. Men inte nu, ingen idé att dra för höga växlar av det.

VECKANS REFLEKTION:
Efter min senaste avstämning med Coach Simon har han nu lagt om planen. Jag reflekterar en del över hur det ska bli att följa den även om jag uppskattar hans förståelse över min personlighet som helt enkelt mår bra av att ha ”hårda” block av träning. Vi har märkt båda under de senaste månaderna att jag har mentalt svarat bättre på att ha hårda pass inplanerade och bara kötta. Sen har han efter den första tävlingen som var för 3 veckor sedan fått en indikator på var jag ligger vilket har lett till att upplägget framöver har justerats. Nu är mina pass ännu mer komprimerade och maxade men samtidigt har vilan mellan dessa två block på 10 dagar höjts. Det är jag inte riktigt van vid, men jag litar på honom och vet innerst inne att för att bli bättre och utvecklas måste man testa sig fram och våga låta någon annan med mer kunskap styra. Det är trots allt en kropp och alla kroppar fungerar olika, och jag lär mig dagligen något nytt om min.

VECKANS HELL YEAH:
Hur jävla coolt att jag rev av 80 km efter jobbet i måndags? På helt magiska vägar dessutom. Ah, euforin var ett faktum.

VECKANS HELGTRÄNING:
Lör: VILA.
Sön: Brick. Cykling 50 km tempo + 40 min tröskel-löp efteråt.

VECKANS EXTRA:
Jag har bestämt mig för att börja titta någon form av tränings-coach utbildningar. Är pepp på att fördjupa mig mer och lära mig med om det som ändå upptar en hel del av mitt liv. Har ni några bra tips så säg till.

På en uteservering i Göteborg.

Det är varmt i luften och spårvagnarna avlöser varandra några meter ifrån uteserveringen. Jag sitter vid ett litet ostadigt bord och smuttar på min Cola Zero. Vill egentligen ha ett glas rött, men nej, förnuftet talar och någonstans lång där bak är jag nöjd med valet då det har varit en del vin på sistone. Kan ändå inte undgå att landa någon sekund extra på bordsgrannens Chianti. Äh, skakar av mig vinsuget och lutar mig tillbaka i korgstolen. Den knarrar och skär in i skulderbladen. Kroppen är behagligt trött, sådär varm och mysig som den bara kan bli efter man en timme i en bassäng. Simmade 2300 meter idag i en 50 meters bassängen på Valhalla, det har jag aldrig gjort innan. Trodde inte det skulle märkas någon skillnad sa jag till Calle i telefon när jag promenerade hem från badet ner mot hotellet. Promenaden tog ca 15 minuter och jag kände hur jag steg för steg kom ner i varv. Lämnade av mina saker på rummet och gick därefter ner till restaurangen med datorn under armen. Ah, min favoritstund när jag reser med jobbet. Lång middag med mig själv och mailen. Ingen som stör, inga mail som trillar in och avleder koncentrationen från det man håller på att skriver och ett harmonisk sorl av människor som pratar runtomkring mig.

Det börjar bli kyligt när jag blir serverad grillad hälleflundra efter rekommendation av servitrisen. Jag tar några tuggor och blir genast besviken. Det är varken mandelpotatismos eller brynt smörsås. Mitt polska blod i mig hettar till på en millisekund. Tar en brödbit som genast smulas sönder för smöret är för kallt efter att ha stått i kylen. Suckar för mig själv och bestämmer mig för att gå till hotellet bredvid imorgon. Lika snabbt som det hettade till, lika snabbt svalnar det. Fortsätter skriva på ett mail till min chef samtidigt som jag blir serverad kaffe. Tar en klunk och precis när jag lyfter blicken möter jag en tjejs blick. Hon tittar på mig med en blick som jag väl känner igen. Jag väntar in det sneda leendet som brukar komma efter de medlidsamma ögonen och precis när jag tror hon ska vika undan med blicken så kommer det. Det slår aldrig fel. Som sagt. Jag känner igen den så väl. Blicken man ger mot människor som är ensamma. Jag brukar få den när jag går på bio själv. Nu var det visserligen ett tag sedan jag gick själv, men förr i tiden när jag hade mer tid så hände det att jag gick. Jag brukade köpa mitt favoritgodis, stänga av telefonen utan att berätta var jag ens var och bara njuta av att inte prata eller bli pratad till. Då brukade jag få samma blick. En blick som jag i början ville dementera. Motbevisa genom att ställa mig upp och säga ”det är inte synd om mig, jag har valt detta, om något så är jag lyckligt lottad att må bra i mitt egna sällskap.” Men jag gjorde det aldrig och med tiden så försvann lusten att förklara mig och jag höll istället kvar blicken och log tillbaka med mitt största leende. Som nu. ”Du skulle bara veta hur bra jag har det” leendet.

Kaffet har kallnat och huden på mina överarmar knottrar sig. Packar ihop och går upp på rummet. Såg ett par syltkakor i lobbyn…kanske om man smyger ner ett gäng som sällskap i sängen. Ser framemot imorgon, sovmorgon ända till sju, en jobbdag där jag får göra det jag är bäst på och kvällslöpning i ett förhoppningsvis soligt Göteborg. Det blir en bra dag, känner det på mig.

Kram på dig.

Frukostkickoff med Metro Mode


Började min morgon med att möta upp Metrogänget på Elements Spa Clarion borta vid Skanstull. Efter att ha bytt om till våra baddräkter från Twilfit möttes vi upp i Spa:t där frukost serverades. Det var verkligen lyx att få sitta ute på terrassen med en avocadomacka i ena handen och en kopp kaffe i andra medan solen värmde upp luften i den tidiga morgonen. Det är stunder som dessa jag hajjar till och liksom suger in allt som händer runt omkring mig, för ska jag vara ärlig så känns det fortfarande väldigt overkligt ibland. Även om jag har varit aktiv ett par år nu på Instagram och även haft en relativt stor blogg för 10 år sedan så kan jag ibland bara känna ” händer detta verkligen?”. Jag minns hur jag alltid plöjde Metro när jag var yngre och tänkte att det hade varit coolt att få vara en del av tidningen en dag. Och här är jag nu, i digital form på Metro. Jag blir fortfarande förvånad när jag blir igenkänd någonstans och blir alltid lite ställd när jag får höra att någon läser det jag skriver. Som igår när jag satt med en av våra leverantörer varpå han tittar lite nyfiken på mig och säger ”min dotter såg ett mail från dig till mig häromdagen och reagerade på ditt namn, det är ju lite ovanligt, varpå hon säger att hon läser din blogg och följer dig via den där appen (instagram)” Det gjorde mig lite tagen, för det är verkligen inte något jag var beredd på att få höra från honom. Och det är oerhört häftigt att få höra av vuxna människor som jag möter i olika sammanhang att deras barn/syskon eller bekanta följer mig och att jag är en bra förebild.  Jag kan ibland bli så överväldigad av det faktum att jag nästan får lite svårt att andas, speciellt när jag har dagar då det känns som att jag är den sista människan på jorden som borde få utrymme.

Jag tror aldrig jag kommer vänja mig vid det och vet ni,  det är nog bra. 

Efter lite bad och obligatoriska foto-halvtimmen som alla event bör tillhandahålla för oss bloggers samlades vi i Yogasalen där Momo skulle hålla en genomgång av Amla Beutys skönhetsprodukter med fokus på en specifik koreansk 7-stegs serie med följande produkter som ska duttas/masseras in (mycket viktigt ladies):

1. Aromatica – Orange Sherbet Cleansing Oil (Länk)
2. Cremorlab – T.E.N. Cremor Gentle Foaming Cleanser (Länk)
3. Cremorlab – O2 Couture Oxygenic Peeling Mask (Länk)
4. Cremorlab – T.E.N Cremor Mineral Treatment Essence (Länk)
5. Blithe –  Vital Treatment 8 Nourishing Beans Face Serum (Länk)
6. Cremorlab – Cremor Eye Shadow Off Cream. (Länk)
7. Blithe – Tundra Chaga Pressed Serum (Länk)


Jag har precis börjat testa mig fram bland koreanska produkter och hittills har jag blivit väldigt överraskad. Ser framemot att fortsätta botanisera bland alla krämer och oljor. Men kan ju redan nu säga att resultatet från dagens behandling som du enkelt gör på dig själv varje morgon eller kväll gav en fantastisk lyster ( se bild ovan ) och jag blev lite smått besatt av O2 Couture Oxygenic masken som man verkligen kände hur den jobbade med huden samt Chaga Serumet som verkligen trängde in direkt. Märker det nu när jag sitter här på tåget till Göteborg helt osminkad (förutom mascara och ifyllda bryn) med ett magiskt glow utan att det ser fettigt ut. Jag är som en svältfödd präriehund när det kommer till glow. Jag vill bara ha mer mer mer. Ni som följer mig på stories vet vad jag pratar om.

Hur som helst, tack för en trevlig morgon Metro. Så roligt att träffa mina ”kollegor” på samma portal samt hänga med tjejerna på redaktionen. Så skönt gäng och framförallt en bra motivationsboost inför året som kommer här på Metro Mode. Är det något ni önskar mer av här i bloggen så får ni hojta.

Ska fortsätta jobba undan nu, är snart framme i Göteborg och tänkte dra och simma en timme innan jag kör en favorit med picnic i sängen och jobbmaraton framför tv:n.  Kram på er, hej!

Joanna Swicas webbshop
Dölj
metro mode weekly

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!

Hälsa
Sassa Asli
Home
34 kvadrat
Lifestyle
Susanne Barnekow
Hälsa
Joanna Swica
Lifestyle
Sophia Anderberg
Mode
Paulina Forsberg
Hälsa
Jenny Sunding
Lifestyle
By Momo
Hälsa
Josefines Yoga
Lifestyle
Tess Montgomery
Mode
Fanny Ekstrand
Home
Jannike Ebbing
Lifestyle
Cassandra Lundgren
Mode
Mathilda Weihager
Hälsa
Foodjunkie
Lifestyle
Marie Serneholt
Lifestyle
Makeup by Lina
Mode
Emma Danielsson
Hälsa
Fannie Redman
Mode
Tyra-Stina Wilhelmsson
Mode
Pamela Bellafesta